<<< tillbaka

Glesbygdens H-kull  

 

Född 2014-04-16

 Här kan ni läsa om valparnas utveckling 

 

 

 

2014-06-14 Valpleverans

Då var vi redan framme vid leverans. Jag bävade för den dagen eftersom jag inte tyckte att jag hunnit bli less på valparna och inte hunnit gosa med dem tillräckligt. Men precis som förra gången så var den sista tiden ganska intensiv så att det trots allt var rätt skönt att få det lite lugnare runt sig och börja fokusera på sin egen valp.

Sista måltiden tillsammans

Det som även blev som förra gången var våndan över vilken valp som skulle få stanna kvar här hemma. Jag hade under lång tid en favorit som jag fortfarande tror stenhårt på. Hon har en päls som många strävhårsägare drömmer om och en sätt som jag tror kommer bidra till en uthållig jaktmaskin. Hon är den valp som jag normalt skulle välja. Dock så skulle hon kräva en viss insats, speciellt nu i början. Den tiden har inte jag just nu och jag skulle bara få dåligt samvete över ytterligare en hund som jag inte hinner med. Mitt val landade istället på kullens lurvigaste hund. Lite otippat eftersom jag tidigare har strävhår som man inte behöver bry sig om pälsmässigt.

Pälsen till trots så var den tiken otroligt glad, väldigt lugn och tillgänglig. Jag kände direkt att denna valp kommer att kunna hänga med både hit och dit och inte göra så mycket väsen av sig. En sådan som följer en vart än man går och har en naturlig egenskap att vara sin ledare till lags. Tiken som jag valde påminner mycket om Glesbygdens Aussie till sättet. Aussie är en hund med mycket fint gemytt som våra norska vänner säger.

Den tik som jag mot min vilja valde bort, hamnade i mycket goda händer där jag har fullt förtroende för att hon får alla chanser hon är värd. Den tik jag valde har än så länge uppfyllt alla mina förväntningar med råge. Jag blir lycklig varje gång hon kommer med sin glada och lättsamma framtoning. Detta var precis vad jag behövde just här och nu i livet om jag ska orka fortsätta inom denna bransch samtidigt som jag är småbarnsmamma och har ett krävande jobb.

Nog om mig! Jag har fått förmånen att ha många intressenter efter valpar från denna kombination. Det är många fina och jaktintresserade människor som jag haft kontakt med. Tack för många fina samtal och besök. Det ligger inte i min natur att välja vem som ska få köpa och inte, men vad ska man göra när man inte har en valp till alla??? Jag har försökt hjälpa de jag kunnat med kontakter till andra kullar som jag känner till. De som ligger mig varmast om hjärtat är de som vill köpa sin första vorsteh. Stort tack för visat intresse och varmt välkommen åter!

De som svarade ja på frågan om att köpa en valp från Glesbygdens H-kull ser jag fram emot att samarbeta med många år framöver. Det är ett gäng olika människor med olika erfarenheter där alla har saker att bidra med och en plats att fylla. Jag hoppas att valparna kommer att leva upp till önskemålen. Jag brukar skoja och säga "för mig är alla dubbelchampions fram tills motsatsen är bevisad". Det kan säkert finnas de som har åsikter om ett sådant uttalande, men en av de största framgångsfaktorer man lyckats mäta bland elever inom skolans värld är att lyckade resultat har ett nära samband med lärares förväntan på eleverna. Alla behöver vi någon som tror på en. 

Sedan skulle jag vilja ta upp detta om hur hönor kan växa från små fjädrar. Facebook i all ära. Det är en bra marknadsföringsplats för att snabbt nå ut till många med information. Dock så verkar det ibland vara svårt för vissa att läsa det som verkligen står och även göra sina egna tolkningar till sanningar. Det talar väl mest om dem själva än om inlägget som sådant, i mina ögon i alla fall. Den information som nått mig är att jag bara säljer valpar till kvinnor. Märkligt när alla utom en av valparna i A-kullen såldes till män. Varför reagerade ingen då med att jag bara säljer valpar till män?

Jag vill sälja BÅDE till kvinnor och män, nybörjare som erfarna, för jag tror att en blandning är bra såväl i hundvärlden som på arbetsplatser. Jag hade bara en intressent som var kvinna bland hanhundsvalpar så av den anledningen efterlyste jag på FB om det fanns några hanvalpsintresserade kvinnor. Helt plötsligt var det en handfull kvinnor som hörde av sig, så även om inlägget medförde viss reaktion så fick jag precis det jag ville. Jag lär fortsätta att använda FB till liknande ärenden. Då får felsökarna fortsätta leta efter fel om de tycker att det är det roligaste som finns här i livet. Jag bjuder på det :-)

Här följer alltså facit ;-)

Presentation av valpköparna från Glesbygdens H-kull. Jag önskar er ett stort LYCKA TILL!

Glesbygdens Hilmer Hagel flyttar till Cecilia med familj i Malmköping.

Glesbygdens Hildur flyttar till Johan, Anki och Erik i Byske.

Glesbygdens Hildegard Hund flyttar till Lars i Molde, Norge.

Glesbygdens Hilde-Gun stannar kvar i Glesbygden.

Glesbygdens Hulda flyttar till familjen Burman i Pålmark Piteå.

Glesbygdens Hilbert Föyk flyttar till Mali i Elverum, Norge.

Glesbygdens Harry flyttar till Stefan i Roma, Gotland.

Glesbygdens Hugo Hardhaus flyttar till Ellen Marie i Sörum, Norge.

 

 

 

2014-06-09 Valparna 7 veckor

Valparna har hunnit bli 7 veckor med råge. Alla är nu fördelade till valpköparna. Idag genomfördes även veterinärbesiktningen. Den gick bra och valparna skötte sig fint. Valparna klarade 40 mil t o r utan minsta problem. Imponerande! Gira opererade samtidigt bort en vårta i ögonlocket som hon fick under dräktigheten.

 

Redan imorgon kväll kommer första valpköparen. Leveranserna kommer att pågå i nästan en vecka. Jag undrar hur jag kommer att överleva här hemma i Glesbygden när allt folk slutar komma nu efter en sisådär dryg månads konstant tillströmning. Kom hit om ni har lust så vi inte drabbas lappsjuka nu när vi vant oss vid civilisationen. Ta gärna med målarpensel och snickarbyxor för det är runt husbygget vi lär vara. Plattan är gjuten så nu börjar det roliga.

Åter till valpar. Kristihimmelshelgen bjöd på en norsk/svensk blandning av gelikar. Vi tittade, testade och studerade valpar och kom fram till lite olika slutsatser. Var och en hittade i alla fall ett par favoriter var. Vi passade även på att träna en del hund. En sak fick jag veta, mrs Glesbygden tränar i underkant jämfört med de allra flesta och framförallt våra grannar i väst. Till och med Gira har jag aldrig tränat speciellt mycket. Alfa, ja hennes träningsmängd vågar jag inte ens nämna.

Att träna ensam är inte det mest stimulerande så när det kommer de som drar med en ut påminns man om hur roligt det är och får massor av idéer och lust. Det mest imponerande var nog apportarbetet med Cecilias labbe Moor. Tack Ellen Marie, Lars och Cecilia för en trevlig helg!

 

Gira har gjort ett strålande jobb nu sista tiden. Hon har lekt, fostrat, njutit och vilat tillsammans med valparna. Jag gav henne ett märgben i förhoppning om att hon skulle säga ifrån och att även jag skulle få se vilka valpar som provade mest. Det gick rätt dåligt till en början när Gira omringades av valpar som både fick dela ben och dia samtidigt. Efter 5-10 minuter så började hon dock gurgla. Ganska snabbt fanns det ingen valp kvar kring huvudet och hon fick gnaga själv. En och annan valp gjorde sina försök att smaka, men blev snabbt avspisade.

 

Först delade alla, sedan var hon ensam med benet och till sist riktigt sur.

Ger du dig?

 

Ska vi leka?

 

Sista valppresentationen:

Valparna har fått namn från personer som fanns här i Glesbygden för två generationer sedan. Det fanns många som började på H och det har varit lika svårt för alla nya i trakterna att komma ihåg om det var Hubert, Hugo, Hilbert eller Hilmer man pratade om. Jag fick ihop 7 kvinnor och 7 män som valpköparna fick välja bland. De fick även lägga till ett andranamn om de ville kalla hunden något annat.

Hane 1 - Glesbygdens Hilmer Hagel

 

Tik 2 - Glesbygdens Hildur

  

Tik 3 - Glesbygdens Hildegard Hund

 

Tik 5 - Glesbygdens Hilde-Gun

 

Tik 7 - Glesbygdens Hulda

 

Hane 8 - Glesbygdens Hilbert Föyk

 

Hane 9 - Glesbygdens Harry

 

Hane 1 - Glesbygdens Hugo Hardhaus

 

I nästa inlägg presenteras valpköparna.

 

 

2014-06-01 Valparna 6 veckor

Valparna väger nu mellan 4 och 5 kilo och har nu fått vara ute i solen och gräset ett flertal gånger. Första gången var det som att släppa ut ett gäng kor på grönbete. Det härjade riktigt ordentligt. Även Gira tyckte det var roligt att vara ute med sina små.

 

 

Rutinerna blir mer och mer stabila. Valparna går nu på låda så städningen av hagen inne har blivit mer begränsad. De får ett mål mat innan jag går och lägger mig och det räcker hela natten fram mot klockan sju. Om Gira går in och diar något på natten har jag ingen aning om. Jag "fuskar" lite genom att ha mörkläggande rullgardiner i valprummet. Denna årstid blir det ju aldrig mörkt här uppe så valparna behöver nog lite hjälp med att skilja på dag och natt. :-)

Efter frukost är det väldigt lugnt inne. Valparna sover större delen. Efter lunch när det dessutom blivit varmare ute brukar valparna få gå ut ett par tre timmar. Mot middagstid är de återigen ganska trötte och tycker det är skönt att komma in igen. Då är det ganska lugnt i hagen igen till fram mot kvällsmålet. De säger oftast till när de är hungriga om jag inte hinner förbigå dem. Däremellan och i mån av tid så får valparna komma ut två till tre stycken åt gången. Det är så intressant att se hur de utvecklar sig och hur Gira fostrar.

Här kommer en valppresentation.

Hane 1 - en fin valp som inte utmärker sig direkt. Talför ibland.

  

Tik 2 - en framåt och företagsam tik som har något kortare ben.

 

Tik 3 - en framåt och orädd tik som fortfarande är först upp i famnen.

 

Tik 5 - en glad och tillgiven tik som känns trygg och stabil. Snyggaste tiken.

 

Tik 7 - en korthårig tik som är nättare byggd och i övrigt inte utmärker sig direkt.

 

Hane 8 - fortfarande finast päls och även finast tassar. Bitig, busig och talför ibland.

 

Hane 9 - en fin och bastant hane som är trygg och äter massor.

 

Hane 10 - största valpen som är stabil och trygg. Snyggaste hanen.

 

 

 

2014-05-26 Valparna 5 veckor

Inlägget för valparnas 5 veckor och 6 veckor blir ganska tätt på. Undertecknad har varit på en långweekend till Centraleuropa medan valparna varit hemma och skötts utomordentligt av hela familjen Burman. Stort, varmt och ett innerligt tack för den insatsen och för att vi fick komma iväg en liten stund. Välbehövligt!

På 5-veckorsdagen var första natten som det var riktigt livat i lådan. Lagom till när hundvakterna skulle komma. Vi var bara borta fyra dagar men det kändes som om valparna var dubbelt så stora när vi kom hem. Efter det har det varit folk här och tittat på valparna nästan varje kväll så de blir rejält socialiserade nu. De har fått vara ute i huset några åt gången. Nu har en större värld öppnat sig som gör att valparna gärna vill komma ut och hälsa på alla som passerar.

 

 

Från vänster - hane 8, hane 10, tik 2, 5 och 7  samt hela trötta kullen efter en stunds lek.

Valparna äter nu ca 1 deciliter 4 gånger per dag. Gira diar mer och mer sällan. Det händer även att hon säger ifrån. Om någon valp som är ute i huset blir för busig så går hon fram och trycker ner den över nacken med munnen. Det är ganska intressant att sitta och iaktta detta.

Valphagen städas allt oftare och det är omöjligt att göra tillsammans med valparna. Tanken är att precis som förra gången, lära dem gå på låda. I början har vi kutterspån i hela hagen. Sedan minskar vi allt mer till det bara finns uppe i högra hörnet. Valparna gör då sina behov på ett och samma ställe. Praktiskt!

 

 

Här kommer en liten presentation på valparna, dryga 5 veckor. Som ni säkert kan läsa er till så byter valparna personlighet och utseende allt efter vad tiden går.

Hane 1 - en lugnare och stabilare hane som smälter in i gruppen. Upplever honom som en mini-Faio.

 

Tik 2 - en fartigare tik som tuktar sina syskon. Den fylliga pälsen är nu i stort utbytt mot kort och sträv.

 

Tik 3 - en pigg tik som söker mycket kontakt. Är väldigt lik Glesbygdens Aussie. Söt som få!

 

Tik 5 - en liten favorit som är betänksam på nya underlag men finner sig snabbt. Otrolig på att koppla av var som helst. Väldigt proportionerlig. Längst päls. Väldigt glad och viftar mest på svansen.

 

Tik 7 - en fin tik men riskerar att bli kort i pälsen. En mini-Gira i mångt och mycket förutom matlusten.

 

Hane 8 - har en enormt fin, tät och hård päls. Vill upp i famnen. Busbits gärna.

 

Hane 9 - har blivit lugnare och mycket trevlig. Kompakt i kroppen och fina proportioner. Matglad!

 

Hane 10 - klart störst. Ärvt Giras matglädje = matgalen. Längre rygg och lång svans. Fin

 

 

 

 

2014-05-17 Valparna 4 veckor

Vilken härlig vecka vi haft i Glesbygden med H-kullen. Efter en tjorvig start har jag nu fått upp ögonen för 8 underbart livskraftiga valpar. Socialiseringsperioden har börjat och de söker verkligen kontakt, tycker det är mysigt att krypa upp i famnen och kan bitas ordentligt enligt äldsta sonen.

Valparna äter nu uppblött foder ca 3 gånger per dag. Vi började med lite ljummen och rå köttfärs. Efter det blandade vi in majsvälling som jag kokar enligt recept i skk:s uppfödarbok. Sedan byter jag ut köttfärsen mot uppblött valpfoder. Jag börjar med så lite som 4 kulor och dubblar varje gång upp till 1 dl. När vi är på 3-4 dl foder utspritt över dagen så byter jag ut vällingen mot A-fil. Detta ger jag dem fast i större portioner fram till 8 v.

Förra gången var jag för snabbt på och lyckades få diarré på valparna. Därav var jag noga och försiktig vid introduktion av foder denna gång. Det har gått jättebra. Jag visslar vid varje fodergiva och det tog bara ett par tre gånger så "rapplade" det till i lådan när jag visslade. Tyvärr har jag redan gjort bort mig ett par gånger när jag stått i dörren och visslat på de gamla hundarna som varit ute på gården för kvällspink. Valparna lyssnar bättre på min vissling än de gamla hundarna och radar upp sig snyggt i hagen.

 

Valpfoder är gott men att dia mamma Gira är ändå bäst trots att det oftast är stående bord numera.

 

Mamma Gira tycker det är mysigt att dela bädd med valparna. Tik 5 har ätit välling.

Så ska vi ta lite valppresentation. Det är inte lätt att få valpar på 4 veckor att stå fint, men vi gjorde ett försök.

Hane 1 - mörkaste valpen som övertagit hane 9:s talan

 

Tik 2 - en tik som är ganska frimodig. Kort men fyllig päls.

 

Tik 3 - ngt längre päls och mycket attribut. Först upp i famnen. Orädd och frimodig.

 

Tik 5 - lägger sig på fötterna. Kommer först till ro. Lite försiktig men ändå busig. Matfrisk. Längst päls.

 

Tik 7 - mest lik Gira till utseendet. Kortast päls. Lite mindre glupsk.

 

Hane 8 - Ngt talför, mkt sträv och tät päls.

 

Hane 9 - inte längre lika talför och busig. Matglad och kortare päls. Social.

 

Hane 10 - uppfödarens favorit. Den mest matglada. Lång svans.

 

 

 

2014-05-10 Valparna 3 veckor

Valparna växer och frodas. De har nu fått tillgång till valphagen och precis som med A-kullen så förvandlades lugna små valpar till busande små vildbasar. Dock tycker jag mig se en skillnad på att det är i överlag lugnare i lådan denna gång.

 

Alfa har varit välkommen in till valparna länge. Dock inte jämthunden!!! Rampen upp till valplådan är en uppskattad sovplats.

 

Tik 2 kollar läget.

 

Nu är det som sagt livat i valphagen.               Syskonkärlek.

När valparna är mellan 1-1,5 kg avmaskar jag dem första gången. De tyckte inte om vare sig smak eller konsistens. Vid 3 veckors ålder så får de även smaka sina första råa miniköttbullar. De däremot, smakade godare än gott. Nu äter valparna köttfärs blandat med välling ca två gånger per dag. Tanken är att runt 4 veckors ålder ha påbörjat introduktion av valpfoder.

Här kommer valpbilder från dryga 3 veckors ålder:

Hane 1 - är nu den största valpen. Ganska lugn

 

Tik 2

 

Tik 3

 

Tik 5 - trygg

 

Tik 6 - det har varit en ledsam vecka i Glesbygden. Denna tik började kräkas och behövde även viss stödmatning för att hänga på de övrigas viktökning. Mat kom från både nos och mun, dock inga större mängder. Efter att ha uteslutit gomspalt så misstänkte jag en magmun som inte slöt tätt. Maten kom upp när svansen var högre än huvudet eller när något tryckte på magen. Jag beslöt mig för att besöka veterinären för att försöka ställa en diagnos. Även veterinären gissade på magmunnen eftersom valpen fick i sig mat, ökade i vikt, bara kräktes en mindre mängd och var pigg och stark. Det finns hundar där detta växt bort och även där det inte gjort det. Kanske hon skulle stanna här hemma i Glesbygden så jag får fortsätta följa detta nu när vi ändå fått så speciell relation, tänkte jag. Vi skulle bara utesluta en sak först. Tyvärr så visade röntgen att hon hade slapp matstrupe. Prognosen var dålig. Detta växer inte bort och de flesta dör unga i lunginflammation. Vid lindrigare fall har man löst det med att hunden fått äta mat vid matbordet ståendes med framtassarna på en stol. För mig så fanns det bara ett alternativ när vi pratar om arbetande jakthundar som behöver få i sig mat och energi för att orka. Om det varit ett bettfel, kroksvans eller kryptokid hade det varit en annan grej. Oj så ledsamt det blev! Jag och valpen åkte hem till mamma Gira. Hon fick komma in till valplådan en sista gång. Hon hälsade på syskonen en efter en, viftade på svansen, gjorde lekinviter och verkligen visade sin glädje över att vara hemma i tryggheten igen, hos mamma Gira. Det blev en tårfylld men mycket fin avslutning. Tyvärr var det jobbiga inte över. Det fanns ett tråkigt samtal till en glad och längtandes valpköpare kvar att göra. Jag har fått känna på baksidorna av att vara uppfödare.

 

Tik 7 - kortare päls

 

Hane 8 - ngt kortare kropp

 

Hane 9 - kortare päls och talför

 

Hane 10 - något längre kropp

 

 

 

 

2014-05-03 Valparna 2 veckor 

Livet i valplådan fortsätter. Det är lugnt och städat och Gira gör sitt jobb. Jag har medvetet hållit igen fodergivorna till Gira för att undvika den mjölkstockning och juverinfektion hon fick förra gången. Gira som ständigt är hungrig kan äta hur mycket mat som helst. Hon stjäler från bordet om man lämnar något framme. Gira har ordentlig mjölkproduktion och med för stor fodergiva ökar mjölkproduktionen så pass att valparna inte hinner hålla undan med mjölkstockning som följd. Denna gång ger jag ungefär dubbel ranson mot normalt och än så har ingen mjölkstockning inträffat plus att alla valpar ändå ökar i vikt. Teorin kanske stämmer.

Alla valpar har nu öppnat ögonen och väger över kilot. De har börjat gå, vifta på svansen och leka med varandra. En och annan kan också morra och skälla. När Gira närmar sig blir det livat i lådan. Många försöker dia stående men de når inte riktigt upp ännu.

Gira ser ut att trivas bra som mamma.

Här kommer bilder på valparna, drygt två veckor gamla:

Hane 1 - en lite lugnare herre som upplevs helt normal.

 

Tik 2 - en mindre tik som utmärker sig med sin ulliga päls och breda bläs

 

Tik 3 - en normal tik som inte utmärker sig särskilt.

 

Hane 4 - tyvärr så hängde inte denna valp med i vare sig vikt eller motorik så vi bestämde oss för att han skulle få sluta sina dagar i Glesbygden. Vi gjorde vad vi kunde med stödmatning och undersökning, men ibland måste även naturen ha sin gång. Vi har tack och lov klarat oss från döfödda valpar, men bakslag kommer förr eller senare ändå och dessa bitar är inget man tycker är direkt kul som uppfödare. Här pussar vi hej då till hane nr 4.

 

Tik 5 - en normal tik som inte utmärkt sig ännu

 

Tik 6 - kullens minsta valp som uppfödaren stödmatar ibland.

 

Tik 7 - en normal tik som inte utmärkt sig

 

Hane 8 - en stabil och framåt hane som ändå inte är särskilt livlig

 

Hane 9 - en lite busigare valp som kan skälla ibland.

 

Hane 10 - den valp som utmärkt sig mest. Han har varit först med allt, är den som lockar på Gira när han vill ha mat och är därmed även störst. Han är "the leader of the pack".

 

 

2014-04-16 Valpning

Strax innan påskhelgens inledning födde Gira 10 valpar. När man bor i glesbygden så är det lite extra nervöst med tanke på avstånd och eventuella komplikationer. Redan på morgonen 15/4 var Giras temp låg. Jag förväntade mig en vaknatt. Glädjande nog drog det hela inte igång förrän klockan sju på morgonen och var klart redan klockan 13, så vi var pigga och utvilade. Det kändes också att både jag och Gira varit med om en valpning tidigare. Allt var lugnt och stabilt och Gira gjorde vad hon skulle.

Valparna var relativt jämna och låg inom 60 g i födselvikt.

Här kommer bilder på valparna, drygt en vecka gammal:

Hane 1 - minsta valpen vid födsel på 370 g

 

Tik 2

 

Tik 3

 

Hane 4

 

Tik 5

 

Tik 6

 

Tik 7

 

Hane 8

 

Hane 9

 

Hane 10 - största valpen på 430 g

 

<<< tillbaka