Uppfödning

Att föda upp valpar

Vorsteh & Jämthund

 

Här delar jag med mig av mina egna noteringar, kom-ihåg och erfarenheter om det praktiska med att ta hand om ett gäng valpar hemma. Informationen här byggs på allt eftersom erfarenheten växer.

Sidan är under arbete!

Innan valpkull:

  • Förberedelser är a och o. Planera i god tid och läs på!
  • Försäkra dig om din egen tiks avelsvärde med att titta på mentalitet, hälsa, bruksegenskaper samt exteriör. Skk och rasklubbar har tester för att mäta det mesta och kan också ha speciella krav för att tiken ska vara godkänd för avel och valparna kunna registreras.
  • Att hitta en hane till din tik är inte alltid så lätt. Ta reda på tikens familjebild både styrkor och svagheter. Din tiks uppfödare, Skk:s avelsdata, RAS-dokumentet och rasens avelsråd kan vara till stor hjälp i detta. Gör samma sak med den tilltänka hanhunden och försök bilda dig en uppfattning om ev valpars egenskaper. Trots att man försökt vara noga och undvika risker så vet man inte förrän långt efteråt resultatet av kombinationen. Sannolikeheten att lyckas är dock större ju mer man vet.
  • När du hittat en hane och hanhundsägaren svarat ja är det läge att skriva avtal. Skk har ett parningsavtal som man bör använda. Vi de parningar jag och hanhundsägare genomfört har vi kommit överens om en summa/ valp som når 8 veckors ålder. Summan har vi räknat ut genom att ta det aktuella valppriset delat på rasens genomsnittliga kullstorlek. Om det t ex blir två valpar och hanhundsägaren vill ha en av dem så får denne summan x 2 i ersättning och sedan betala mellanskillnaden på valppriset till uppfödaren. Vad man kommer överrens om är upp till var och en, men huvudsaken att man skriver ett avtal innan parningen. Om det visar sig att hundarna inte vill para sig kan det vara klokt att ha vidtalat en reservhane.
  • Ev vaccinationer bör göras innan parning. Det kan också vara en bra idé att se över tikens försäkring och vad den täcker för ev komplikationer som t ex kejsasnitt. Veternärintyg kan behövas för att höja försäkringen.
  • I god tid före parningen bör man vänja över tiken på ett högenergifoder av bra kvalitet om hon inte redan äter det.
  • Tiken ska vara i bra kondition innan en parning för att orka med dräktighet, valpning samt att sköta sina valpar.
  • För att veta när din tik beräknas börja löpa är det bra om du noterat varje löp. De flesta löper två gånger/år. På så sätt vet du ungefär hur lång tid hon har mellan löpen. Jag brukar räkna första dagen när jag ser första bloddroppen på golvet. Detta kan vara lätt att missa, men lägg ett vitt lakan på liggplatsen så får du hjälp. Det är bra om du vid din tiks tidigare löp även bildat dig en uppfattning när hon är i höglöpen. Detta kan man se på hennes beteende genom att ställa upp sig och vika undan svansen samt att färgen på blodet bleknar.
  • Vid parning är det bästa om man har god tid på sig för att inte missa den korta stund som tiken är mottaglig. Hundarna bör vara lösa vid själva parningen men när hanen sväller fast och ska kliva av samt under hängningen är det bra om man kan hjälpa till så att ingen av hundarna behöver göra sig illa och/eller blir skrämda. Efter själva parningen kan tiken gärna gå och lägga sig och vara stilla en stund för att främja befruktningen.

Dräktighet:

  • En tik är dräktig i 63 dygn och kommer att valpa 58-68 dagar efter parning.
  • Om tiken är dräktig blir spenarna ljusröda efter drygt tre veckor. Vissa tikar är illamående denna tid när äggen fäster i livmoderväggen. Nu kan man även känna fosterblåsorna som små ärtor genom att försiktigt palpera buken. Man kan även göra ultraljud hos en veterinär.
  • Det är inte förrän efter fem veckor som tiken börjar bli rund om magen. Tikar kan resorbera foster ända fram till 5:e veckan.
  • En tik som valpar mer än 63 dygn efter första parning har parats innan äggen varit mogna. Detta ger dig en fingervisning till ev nästa parning.
  • Illaluktande flytning, en slö och/eller mycket törstig tik är varningstecken.
  • Det är ok att tävla med hunden fram till 30 dagar innan bräknad valpning.
  • De sista två veckorna av dräktigheten får ti­ken inte flyttas såvida det inte handlar om ett akut veterinärbesök.
  • Många tikar vill motionera som vanligt ända fram till någon eller några veckor innan valpning­en. Låt dock tiken få strosa fritt och själv bestämma takten. Hård mortion ska undvikas.
  • Utfodringen av ett kvalitativt högenergifoder är viktigt under dräktigheten. Sista veckorna kan man behöva utfodra henne med flera portioner om dagen för att vara säker på att hon får i sig tillräckligt. Man kan även toppa med färskfoder. Det finns en svensk undersökning som utförts på raser särskilt drabbade av hudproblem (atopi) som visar att valpar till tikar som under dräktigheten fått smaka annat än bara värmebehandlade torrfoder har mindre benägenhet att utveckla den här typen av sjukdomar.
  • Utöver näringsriktig mat, lagom mycket motion och en stressfri miljö efterfrågar en valptik inga konstighe­ter.

Valpning:

  • Ett par veckor innan valpningen bör man ställa i ordning valpningslyan på en skyddad och ostörd plats som du ändå kan hålla under uppsikt. Det är bra om platsen är mörk. Tiken bör få bo in sig i lyan.
  • Lyan bör innehålla en valpningslåda med höga kanter och klämskydd för att valparna inte ska kunna ta sig ur och tiken inte av misstag råka klämma ihjäl en valp när hon lägger sig. I lådan har jag några tunna täcken som tiken kan bädda med eftersom detta beteende stimulerar värkningsarbetet. Min låda är 950 x 1200 mm med en klämlist på 100 mm ovanför bädden.
  • En dryg vecka innan valpningen ska du börja tempa tiken morgon och kväll. Notera detta i ett diagram. Sista dagarna börjar temperaturen pendla upp och ner. Gör temperaturen dykning till mellan 36 och 37 grader under en längre stund så är tiken i öppningsstadiet som kan ta 12 till 24 timmar. Nu ska du inte lämna tiken utan uppsikt. Tiken blir orolig och börjar bädda och hässja. Vissa kan även matvägra.
  • Den utrustning jag vill ha på plats innan valpning är flera rena fottéhanddukar att torka valparna torra med (dessa tvättas sedan, läggs tillbaka i lådan och skickas sedan med som snuttefilt med syskondoft vid leverans), klippta bitar av bomullstråd för att knyta navelsträngen, en slö sax för att klippa av navelsträngen (3-4 cm från buken), block och penna, valpskiss för att rita ner valpens teckning vikt och födseltid, våg, telefonnummer till närmaste jourhavande veterinär, handsprit, hushålsspapper, soppåse för att lägga moderkakorna i, madrass att vila på mellan valparna.
  • När temperaturen åter stiger så börjar krystvärkarna och tiken blir mindre orolig och mer fokuserad. Vattnet går för tiken innan första valpens forsterblåsa visar sig.
  • Jag brukar tillsammans med tiken ta ur valpen ur blåsan och torka den torr med handduk. Tikens slickning och min torkning (mothårs) stimulerar valpen att komma igång med andningen. Skulle valpen inte komma igång med andningen kan man slunga den på ett speciellt sätt för att få upp slem ur luftrören. Läs i ovan nämnda böcker om detta innan så du vet hur man gör. Jag har bara haft en livlös valp men lyckades få igång denne med hjälp av slungning och gnuggning.
  • Håll koll så att antalet moderkakor är samma som antalet valpar så att inte något blir kvar inne i tiken. Tiken äter gärna upp alla moderkakorna om hon får. Dock bör hon inte äta mer än ett par eftersom hon annars får diarré vilket inte är bra i kombination med digivning.
  • Lägg valparna vi spenarna. Diandet stimulerar värkarbetet.
  • Valpningen kan ta upp till 12 timmar. Ibland kommer valparna tätt med bara några minuter mellan och ibland blir det en paus på ett par tre timmar. Passa på att rasta henne vid en längre paus, men gör det i koppel och bara strax utanför dörren. Ta med en handduk och sax ut om hon skulle föda en valp ute.
  • Jag brukar ge tiken lite extra energi under valpningen genom lite druvsocker, vaniljglass och äggula blandat med vatten för att få i henne vätska. Tillgång till vatten ska tiken ha hela tiden.
  • Om tiken har kraftiga krystvärkar och inget händer. Kontakta veterinär. En valp kan ligga fel. Läs mer om ev komplikationer i litteratur ovan.
  • När valpningen bedöms vara klar lyfter jag över alla valpar i en bäddad låda med värmedyna under för att städa ur och bädda rent i valplådan.
  • När valparna diat den första råmjölken och de tillsammans vilat en god stund med tiken tittar jag igenom valparna efter gomspalt, urin och analöppning.
  • Det normala i en nyfödd kull är att de äter och sover. En valp som hela tiden skriker och gnäller mår inte särskilt bra och detta kan då även tiken visa genom att inte ta sig an valpen.
  • Innan livmorden drar ihop sig kan man palpera och känna om det kan tänkas finnas kvar någon valp.
  • Tiken har avslag (blöding) ett par veckor efter valpningen. Håll koll på denna så att den inte börjar lukta illa. Fortsätt även att tempa tiken så att hon inte får feber. Då kan man misstänka en infektion och bör kontakta veterinär.
  • Bortsett från viss tillsyn ska det vara lugn och ro i lyan. Sov med kullen de första kritiska dygnen. Övriga bör ej komma in till lyan på grund av stress och smittorisk.

Valpskötsel:

  •  

Valpköpare och leverans:

  •  

Ekonomi:

  •  

Uppföljning:

  •  
Parning och hängning
Litteratur
Material vid valpning
Valpskiss
Valplåda
Öppningsstadiet och bäddning
Valp i fosterblåsa
Låda vid städ av lya
Värmedyna
Valpmys
Digivning
Ro i lya

Kontakta oss

Hanna Holmberg

Skansnäs 140

924 94 Sorsele

+46706357821

glesbygden@hannaholmberg.se

Hitta hit

Vi finns drygt 40 km väster om Sorsele

uppstöms på södra sidan Vindelälven

Karta hittar ni här.

 

© Hanna Holmberg Glesbygdens Kennel 2014 ff