Album fiske
Vittja langnen 25 november
Naturligtvis har det hunnit bli ett antal centimeter is i langenbrunnen under veckan. H�nna vack Albin upp isn me isbilln. Sorry, men det �r grymt sv�rt att skriva om s�nt h�r utan dialekt.
Isflaket trycks ner under isen.
Brunnet reng�rs p� iss�rja.
N�tet lyfts upp vid f�rsta h�let, lossas fr�n stakan och knyts fast i racklinans ena �nde.
Racklinan dras ut l�ngs isen.
Vid h�l tv� vittjar man in n�tet till h�l ett och h�l tre. N�r n�tet �r f�rdigvittjat dras det tillbaka med hj�lp av racklinan i h�l ett. Linan flyttas till h�l tre. P� bilden f�r vi en sik.
Det blir kallt om h�nderna �ven om det bara �r 6 minusgrader.
Siken tar vi ibland reda p� som hundmat eftersom den �r s� mager att den knappt g�r att �ta�ja g�r och g�r�men n�r man har m�jlighet att v�lja.
Gira tyckte att sik var roliga leksaker.
Vi hinner knappt b�rja f� fisk s� kommer korpen.
Efter tre sikar kom en ganska stor g�dda. Det �r alltid b�st att beh�lla vantarna p� n�r man lossar p� g�ddan. De vassa benen sk�r h�l p� fingrarna och giftet g�r s� att blodet inte koagulerar. S�ren brukar g�ra ont en l�ngre tid.
Gira tyckte att g�ddan var sp�nnande, men lite f�r stor f�r att sl�pa p�.
Det �r alltid lika besv�rligt att trassla ut n�tet efter en g�dda.
Lite nu och d� kan vi ta reda p� en g�dda och g�ra fiskf�rs. Gira tyckte inte om nyf�ngad g�dda men en g�ddskalle som korpen l�mnat kvar var smaskens.
Sedan kom den vi l�ngtat efter och anledningen till varf�r vi �verhuvudtaget har ute n�ten under isen, den riktigt stora och feta �ringen. Gissa hur mycket den v�gde?
4,6 kg
Efter en vecka har vi f�tt fyra �ringar med en totalvikt p� 13,2 kg.
Samtidigt som vi bygger upp vinterns f�rr�d av �ringfil�er s� jagar vi �ven den perfekta julb�rtingen som skall pryda julbordet. Julb�rtingen �r en fet och fast �ring p� knappt tv� kilo. Fisk �r bra mat. Den h�rs ju ska inneh�lla smartolja.
Oj vad mycket fisk jag har �tit i mina dar ;-)
Langnen
S�ndagen 19 november var isen p� Storvindeln s� pass stadig (8 cm) att isn�ten kunde l�ggas ut.
F�rst vackar man upp ett h�l i isen med en isbill, ca 1x1 meter.
Isflaket skickas enklast under isen och resterande iss�rja tas upp med spade.
Vi s�tter ut fyra n�t som �r ca 30 meter l�nga och 20 fot djupa. F�r att kunna s�tta ut s� m�nga n�t beh�vs fem h�l, d�r andra och fj�rde h�let �r st�rre eftersom de �r vittjarh�len.
F�r att senare kunna dra ut n�ten under isen anv�nds en isbj�rn. Denna �r gjord av tr� och flyter under isen.
P� bilden ligger isbj�rnen upp och ned. En racklina knyts fast i metallarmen och tr�s genom �glan l�ngst bak. Mitt p� metallarmen sitter en tr�arm med kork som g�r upp i en sk�ra p� isbj�rnen. L�ngst ut p� tr�armen sitter en spik. N�r man drar i linan tar spiken tag i isen, tr�armen skjuts bak�t och isbj�rnen dras fram.
H�r �r isbj�rnen skickad under isen i riktning mot n�sta h�l. Albin drar st�tvis i linan s� att isbj�rnen g�r fram�t.
H�r kommer isbj�rnen fram. Nu finns en lina under isen, mellan h�len, i vilken n�tet kan knytas fast.
Innan n�tet kan dras ut b�r man m�ta djupet. Detta g�rs vid varje h�l f�r att kunna veta p� vilket djup n�tet skall sitta och avst�ndet mellan h�len. Faller djupet f�r mycket blir n�tet f�r str�ckt och d� m�ste avst�ndet mellan h�len minskas. �r djupskillnaden fem meter minskas avst�ndet mellan h�len med fem meter.
P� det st�lle vi brukar s�tta ut n�ten eller langnen som vi s�ger, varierar djupet mellan 6 och 18 meter. Vid varje h�l sitter n�tet fast p� en langenstaka. Det �r en tr�k�pp med en klyka. N�r man m�tt djupet drar man ifr�n 20 fot (6 meter) s� att linan som f�sts mellan stakan och n�tet anpassas efter djupet.
P� bilden syns langenstakan till tredje h�let. Den �versta linan �r racklinan som skall dra ut n�tet. I de tv� nedre knyts ett n�t �t vardera h�ll.
L�ngst ner p� stakan har vi sparat n�gra korta kvistar f�r att inte linan ska glida av.
Gira tyckte ocks� det var kul att hj�lpa till. H�r kommer hon snyggt apporterandes med racklinan.
Ibland var hon dock inte till n�gon st�rre hj�lp. H�r springer hon iv�g med lagnenstakan
Full huggning!
Dags att l�gga ut n�tet. Kalle kontrollerar att det inte �r trassel p� n�tet.
N�tet sl�pps ned i h�let.
N�tet knyts fast i racklinan.
Albin drar ut n�tet i racklinans andra �nde. Kalle kontrollerar att n�tet f�rs ut utan trassel.
N�r n�tet �r utdraget knyts det fast i stakan vid varje h�l.
Langenstakan st�r upp med hj�lp av en tv�rsl� under klykan. Stakan anv�nds f�r att f� ned linorna i vattnet s� de inte fryser fast i isen och s� man hittar langenh�len. Det kan komma mycket sn� mellan g�ngerna man vittjar. Eftersom n�ten sitter ute till mitten p� januari hinner isen bli metertjock. Man vill inte vacka mer is �n n�dv�ndigt.
T�nkte jag skulle visa hur man fil�ar abborre.
De varma somrarna har varit gynsamma f�r abborren. Den har vuxit till sig rej�lt i v�ra byavatten.
H�r �r Svenne, Albin, Frans och Kalle i en gammal tj�rad tr�b�t. De kastar med spinnare efter abborre p� L�ktatr�sket.
H�r st�r tre glada fil�specialister.
Ta ett stadigt grepp runt fiskens huvud. Sk�r bakom g�larna och den fr�mre fenan (snittet syns p� bilden) �nda ner till rygg- och sidobenen.
Forts�tt med ett snitt p� sidan om ryggfenan
V�nd upp fisken i siml�ge och sk�r l�ngs ryggbenen ner mot ryggraden. Sk�r av stickbenen och f�lj d�refter sidobenens kant ner mot magen.
N�r du v�l f�tt b�rjan, p� r�tt sida rygg- och sidoben, �r det bara att dra kniven bak�t l�ngs ryggraden. Se till att pressa ner kniven mot ryggraden s� att det inte blir kvar f�r mycket fiskk�tt p� benen. Sk�r inte �nda bak utan l�t skinnet sitta kvar mot stj�rtfenan.
H�r ser du hur fil�n sitter kvar mot stj�rtfenan.
Vik ut fil�n med skinnet ner�t och sk�r bort skinnet fr�n stj�rtfenan och fram�t.
Sk�r slutligen loss fil�n. Det som �terst�r och som inte syns p� bild �r att sk�ra bort stickbenen. Dessa k�nner du med fingret om du stryker mitt p� fil�ns bredaste halva. Sk�r bort stickbenen genom att g�ra byxben p� fil�n d�r den smalaste delen �r byxans midja. Den f�rdiga fil�byxan f�r allts� en smal midja och breda byxben.
Godast �r det men panerade abborrfil�er kryddad med salt och citronpeppar stekta i mycket sm�r. MUMS!
Fiske med n�t i v�rflod efter lekande g�dda 18 maj 2007
G�ddan leker tidigt p� v�ren i grunda vikar, g�rna �versv�mmade f�lt och �krar, d�r solen tidigt v�rmer upp vattnet.
Vi fiskar g�ddan bara f�r fiskev�rdens skull.
G�ddn�ten f�sts mot land vid en k�pp som man stampar fast. Sedan ror man ut n�ten, g�rna �ver en vik s� man st�nger av g�ddans f�rd in mot land.
Tv� n�t f�sts ihop med en plaststicka
Efter detta ror man runt viken innan f�r n�ten och plaskar med �rorna f�r att skr�mma ut de g�ddor som redan g�tt in.
Har man tur kan man f� se hur de g�r p� n�ten
Japp... h�r �r det en som g�tt p�.
D� �r det dags att vitja n�ten. Vi vitjar varje kv�ll.
G�ddan kan vara ganska sv�r att f� loss och fler �n en g�ng g�r man illa sig p� t�nderna.
Ibland har det varit storm och man har mer pinnar �n g�dda i n�ten. Det �r roligt att reda ut... eller inte...
En lyckad kv�ll med 11 g�ddor och tv� n�jda fiskare.
G�ddfiske med n�t vid landvak 5 maj 2007
Redan n�r landvaken �r runt en halv meter �r det dags att l�gga ut n�ten. G�ddbest�ndet i Storvindeln har �kat markant p� bekostnad av �delfisken. Ju mer g�dda man kan ta upp detso b�ttre. G�ddan g�r vid iskanten och �r l�ttare att f� n�r det �r tr�ngt mellan is och botten. N�r vaken blivit s� stor som p� bilden �r det dags att ta upp n�ten. Hur m�nga dagar man ka ha ute n�ten bero p� sn�sm�ltningen och hur snabbt landvaken vidgas.
F�r att l�gga ut g�ddn�t i landvak anv�nder vi oss av en rackst�ng som �r 30 �r gammal. Den �r 15 meter l�ng, en halv n�tl�ngd, och �r gjord av l�nga och smala granar. Den �r platt p� undersidan och skarvad s� att den inte hugger fast i underlaget. Rackst�ngen l�ggs lodr�tt mot strandlinjen.
P� ena �nden ha man gjort en sk�ra d�r man l�gger fast �glan som finns b�rjan p� n�tet.
Genom att hela tiden h�lla n�tet str�ckt sitter �glan kvar p� rackst�ngen
N�tet f�rs ut under iskanten. N�r rackst�ngen �r slut st�ter man till med st�ngen s� att �glan lossnar fr�n rackst�ngens b�rjan. H�r �r det viktigt att man drar tillbaka st�ngen s� att inte n�tet fastnar och f�ljer med in igen. D� f�r man br�ja om.
Kalle vitjar n�ten f�r sista g�ngen denna v�r
Trots att vaken blivit s� stor f�r vi en sista g�dda.
Det var ingen krokodil p� 10 kg men i alla fall en mindre i storvindeln.
Det �r inte l�tt att balansera sig fram p� v�r grovkorniga sandstrand. Det g�ller att ha tungan r�tt i mun.
Harrfiske med balanspirk 22/4 2007
Balanspirk p� 30 cm djup
En harr nappar p� pirken
En harr b�rgas ur h�let
Harrens vackra fena
Fiske efter r�ding 21/4 2007
En kilosr�ding b�rgas upp p� isen
Dagens f�ngst - fina matfiskar.
Kalle f�ngade dagens st�rsta r�ding p� 1,2 kg.