2021-06-19 Till�kning N�r vi kom hem fr�n Stockholmsresan under Kristihimmels uppt�ckte jag en fasanh�na som lagt sig p� �gg. F�rra �ret v�rpte mina h�nor en ofantlig m�ngd �gg med start redan i februari. Detta �r har knappt givit n�gra �gg alls. Skillnaden �r att de varit helt ensamma, dvs utan rapph�ns samt att de f�tt bo kvar ute i volj�ren �ver vintern. P� s� vis har dagsljuset styrt deras tillvaro och ingen taklampa i ladug�rden som lurar dem till en annan �rstid. Jag har totalt f�tt mellan 20 och 30 �gg utspritt p� hela v�ren. Ifjol var det l�ngt �ver 100. Eftersom jag har tv� volj�rer fick de �vriga fasanerna l�mna den ruvande h�nan i lugn och ro. H�nan har legat och legat i kyla, storm och regn. Jag var tvungen att st�lla fram mat och vatten i sm� fat till henne s� hon och �ggen skulle �verleva. Helt pl�tsligt p� midsommaraftonens morgon var hon inte kvar i sitt lilla bo. Kvar var �ggskal och tre okl�ckta �gg. Hur m�nga som kl�ckts gick inte att r�kna och jag ville inte g� in och st�ra i detta tidiga skede. D�remot var jag ju tvungen att ordna lite mat. Vad �ter kycklingar??? Som vanligt fick min v�n google svara p� fr�gorna. Insekter och kokt �ggula var det jag hittade. �ven ett foder som heter Start (Granng�rden) fungerar tydligen bra. Fodret gick snabbt att inf�rskaffa och �ggulan likas�. Insekterna d�remot. Jag kan ju inte ta f�r givet att det finns s� m�nga i volj�ren. Jag letade reda p� en myrstack och hade just t�nkt dumpa ett antal myror i volj�ren n�r n�gon ber�ttade att de tyckt sig se en f�gelunge som h�ll p� att bli upp�ten av en m�ngd pissmyror. D� beslutade jag mig f�r att servera bl�ta och mindre r�liga s�dana ist�llet. Det visade sig vara fyra sm� pippisar vid h�nan. En s�g tyv�rr lite hj�rnskadad ut och har nu d�tt. H�nan s�g det direkt och fr�s ut lilla kycklingen fr�n flocken. Den fr�s mest troligt ihj�l under natten. Jag hade en tanke p� v�rmelampa och att f�rs�ka r�dda den lille, men naturen har ju sin egen g�ng. H�nan g�r det b�sta jobbet och kan sj�lv fatta sina beslut. H�r har jag lyckats f�nga tv� av dem. Visst �r de s�ta!? Jag tycker det �r h�ftigt att f� vara med p� n�ra h�ll och se hur det fungerar i naturen. F�rra �ret var det kaninungar och nu sm� fasankycklingar. Mullinuh!

2020-12-20 Kastrering Ska man eller ska man inte? Det �r fr�gan. Jag har fuderat p� detta hit och dit under ett �rs tid. Tillslut best�mde jag mig. Nu var jag s�ker. Det �r min gamla lilla skruttis till korth�r som f�rlorat sin hundliga stolthet. Han har opererat bort kulorna. Jag har pratat med m�nga om detta �mne, b�de j�gare och bruksfolk. Andras r�d, kunskap och erfarenhet �r bland det b�sta, men till sist �r det en sj�lv som ska fatta ett beslut realerat till sin egen situation. Man f�r v�ga f�r och emot och v�lja det man tror p�. De skeptiska s�ger att han kommer att f� d�lig p�ls, bli fet och tappa jaktlusten. De positiva liknar det med doping till en koncentrerad hund som jobbar fokuserat och �r ett ljus hemmavid. F�r egen del s� handlar det om att jag ger min hund en chans till. Jag beh�ver minst tv� hundar f�r att orka och inte riskera jakten. Jag har inte plats f�r n�gra s�llskapshundar. D� m�ste vi bygga ut huset :-) Den strukturerade tr�ning som jag lagt ner p� Gira g�r inte att j�mf�ra med det virr varr som mitt korth�r f�tt v�xa upp med. S� sant som det �r sagt s� f�r man den hund man f�rtj�nar. Atlas �r en hanhund med mycket testosteron. Han tar den plats han f�r. Han �r en sn�ll och glad hund, men de goda dofterna distraherar honom lite f�r ofta. Han drar mig g�rna p� skidorna och st�r gladeligen p� tok f�r fast f�r ripa de g�nger de finns. Han jagar men h�ller inte riktigt m�ttet som jakthund. Han har �ven en del egenskaper hemmavid som jag inte lyckats jobba bort. Avelsv�rdet �r kort och gott inte s� h�gt. Med steriliseringen hoppas jag p� att f� en mindre pilsk hanhund som inte bryr sig n�mnv�rt om Gira och andra tikar vid l�p. Jag hoppas �ven att tuppigheten ska l�gga sig en aning s� man inte beh�ver begr�nsa hans symboliska utrymme varje dag. Jag vill ha en lugnare hund hemma. Jag vill forts�tta skjuta f�gel f�r honom och �ka skidor l�ngs sp�ret. Vi f�r v�l se med tiden vilka egenskaper hormonerna st�tt f�r. Steriliseringen var ett st�rre ingrepp �n jag v�ntat mig. Mina tyska elever som har draghundar pratade om ett snitt p� ett par centimeter. Men hem kom en nerdr�gad hund och ett sytt snitt p� �ver 1 dm. Atlas m�dde verkligen inte bra och kr�ktes hela natten och dagen efter operationen. Lite d�ligt samvete hade jag allt. Nu i efterhand har jag f�tt veta varf�r snittet blev s� stort. Veterin�ren valde att �ven ta bort den �verfl�diga skinnp�sen. Ingreppet blir visst kosmetiskt snyggare efter l�kningen utan den ihopskrynklade skinnp�sen. Jag kan t�nka mig att det st�mmer. Atlas ska koppelrastas och b�ra tratt i 10 dagar. D�refter blir det ett �terbe�k i samband med Giras �rliga rebiesvaccination. D� ska vi ta n�gra stygn. Resten f�rsvinner av sig sj�lv med tiden. Steriliseringen kostade 2000 kronor. Effekten av en kastrering b�rjar i regel synas inom tre veckor efter ingreppet och full effekt har i regel n�tts efter tre m�nader. Observera dock att det kan finnas vitala spermier kvar i s�desledaren efter ingreppet, s� ta inte hunden till n�gon l�pande tik under den f�rsta m�naden efter operationen. Jag ser med sp�nning fram mot den eventuella f�r�ndringen som komma skall. Just nu vet i stackarn vad jag ska tro. Atlas m�ste f�tt n�gon antireaktion. Han har aldrig vait pilskare. Hans nos �r fastlimmad i Giras bak s� fort han f�r l�ge. Den enda sviten fr�n operationen �r att han fortfarande �r taskig i kistan och f�r specialkost.

2021-06-14 Inventeringsutbildning SLU Ume� Vetgirig som man �r efter konstens alla regler som r�r jakt �verst�ende f�gelhund, s� kunde jag inte l�ta bli att �ka p� denna enligt rykterna ris-rosade utbilning. "L�ra sig karta och kompass", "springa i skogen och leta flaggor" eller "varf�r l�gga en helg p� inventering som inte ger n�t n�r man kan l�gga tiden p� vettig hundtr�ning", var n�gra av kommentarerna jag fick innan. Sj�lv s� �r jag v�l till en viss gr�ns lite f�r godtrogen, men jag hade best�mt mig att g� utbildningen och g�ra min egen bed�mning. Jag tror att det mesta man g�r f�r andra (st�ller upp och hj�lper till) f�r man tillbaka f�rr eller senare, ge och ta. Jag vet att det dessutom �ven finns ett par mor�tter inom ripinventeringen som idagsl�get borde ge vilken f�gelj�gare som helst vinning p� att delta. Jag ser fram emot h�stens ripinventering och Gira kommer att f� prova g� med �ven om hon inte �r jaktprovsmeriterad. Statistik fr�n Norge har visat att hundar med jaktprovsmeriter hittar fler f�glar �n icke meriterade hundar. D�remot har de omeriterade ett sn�vare s�k som restuleterar i ett mer tillf�rlitligt resultat rent statistiskt eftersom meriterade hundar s�ker med st�rre vidd och ofta missar f�gel p� korta avst�nd fr�n linjen. Dessa missar ger en st�rre felmarginal. Av den anledningen har meriterna ingen betydelse f�r ett inventeringsresultat. Om hundarna st�r eller st�ter spelar ingen roll. D�remot f�r de inte f�rf�lja f�gel. Ripforskaren Maria H�rnell Villebrandt SLU var arrang�r p� utbildningen P� f�rmiddagen hade vi teori med grundl�ggande inventeringskunskap och intressanta froskningsresultat. Ripstammarnas storlek beror till 95 % p� tillg�ngen av sm�gnagare. De s�dra fj�llen har sork�r i perioder om 3-4 �r medan norra fj�llkedjan ligger p� hela 8-12 �r. I v�sterbotten kommer �r 2008 att vara ett gott rip�r p� grund av fjol�rets goda tillg�ng p� sm�gnagare. N�sta �r kommer kraschen som ger en direkt inverkan p� riptillg�ngen. Det kan ju vara id� att ha koll p� dessa perioder eftersom det �r l�ttare att jaga in en unghund vid god f�geltillg�ng. Perioden i norrbotten kommer att v�nda �r 2013. Kring 24 april parar riporna ut sig. Tupparna �r oftast station�ra. De �rver sin fars revir. Det �r h�norna som s�ker upp en partner och kan flytta upp mot 30 km. H�nan l�gger ca 10 �gg och ruvar i 21 dagar. �ggen kl�cks kring midsommar. Ripan �r en arktisk f�gel och kycklingarna fryser s�llan ihj�l �ven om vi f�r en kall f�rsommar. Predationen �r den mest avg�rande faktorn. Fr�n �gget har kycklingarna mat f�r tre dagar. Den kritiska perioden blir n�r de ska l�mna v�rmen under h�nan f�r att �ta mat. �r det kallt hinner de bara ut innan de m�ste v�nda tillbaka f�r att v�rma sig, och de sv�lter ihj�l. I en ripkull �verlever 3,73 kycklingar. Kycklingarna flyger korta str�ckor redan efter en vecka. Efter tv� veckor kan de flyga l�ngt. Hela familjen inklusive tuppen lever tillsammans till dess att kullen splittras i samband med l�vf�llningen. Vid denna tid g�r h�norna sin andra flytt f�r �ret. Ripans biologi tycker jag �r intressant. Jag skulle g�rna l�ra mig mer. Det finns tydligen en norsk bok som heter "Allt om ripa" som jag skulle vilja f� tag p�. Sedan om jag nu f�rst�r norska �r ju en annan femma. All jakt man bedriver p� en art har betydelse. Man m�ste veta vilka kompenserande faktorer som finns f�r att det ska g� att bedriva jakt utan att arten drabbas negativt p� sikt. Det som �r intressant n�r det g�ller dalripan �r att relativt h�ga uttag har ganska liten effekt p� ripstammen. J�garna klarar s�llan att skjuta mer �n 30 procent av h�ststammen i ett omr�de. Ganska snart omf�rdelar sig f�glarna och flyttar in i det omr�de som jagats f�rdigt. Jakttrycket �r ocks� oj�mnt f�rdelat �ver ytan, med ganska h�rt tryck p� l�ttillg�ngliga omr�den och l�gt p� omr�den som ligger l�ngre fr�n v�g. N�gra intresserade �h�rare En annan intressant del av teorin var jaktstatistiken. Jag har tr�ffat m�nga som h�jer p� �gonbrynen n�r jag s�ger att jag ibland haft sv�rt att hitta f�gel och att det finns dagar d�r jag g�tt helt tom utan en enda f�gelkontakt. Som om jag skulle vara ett unikum p� n�got s�tt. Nu har jag b�rjat f�rst� att machom�nnen som skjuter drivor med f�gel knappt existerar i verkligheten. Det �r bara k�ften och bakbenen p� de snubbarna och som tjej �r man v�l alldeles f�r �rlig. Mycket av detta bekr�ftades i jaktstatistiken som grundar sig p� avskjutningsrapporten som varje j�gare l�mnar in. Av landets 300 000 j�gare �r det ca 10 000 som jagar ripa �ver st�ende f�gelhund. I snitt skjuter j�garna knappt 2 ripor per jaktdag. 55 % av j�garna skjuter inget. Kan du fatta, �ver h�lften! 3 % av j�garna skjuter 8 ripor per dag. �r 2007 var samma siffra f�r de icke nordiska j�garna 23 %. En svensk j�gare skjuter 1,2 dalripa/�r, en norsk 1,8 dalripa/�r och en italiensk 3,8 dalripa/�r. �r vi svenskar s�mre j�gare? Eller har norrm�nnen b�ttre viltfinnare till hundar? �r italienarna de �kta machom�nnen? M�nnen skjuter 1,2 ripor/jaktdag och kvinnorna 0,6 ripor/jaktdag under augusti m�nad. Kvinnorna skjuter bara h�lften s� m�nga som m�nnen. Under september �r samma siffror 0,7 respekive 0,3 och oktober 0,5 respektive 0,1 ripor/jaktdag. Rent krasst m�ste man ju s�ga att m�nnen �r effektivare j�gare n�r det handlar om att skjuta f�gel. Diskussion om vad detta kan bero p� l�mnar jag till ett annat forum. Man har gjort en unders�kning om vilket motiv j�garna har f�r att �gna sig �t f�geljakt. M�n som kvinnor satte naturupplevensen p� f�rsta plats. P� andra plats kom "kontakt med hund". Inte f�rr�n p� tredje platsen kom "skjuta mycket". I detta finns mycket intressant att h�mta. Det visar �ven att m�nnen inte �r s� skjutgalna n�r det v�l kommer till kritan. F�r oss alla handlar det om en totalupplevelse. P� eftermiddagen var det dags f�r lite praktisk inventeringstr�ning. Vi skulle dela in oss i grupper och utmed en linje leta gula fl�rtkulor som l�g p� marken i skogen. H�r �r det Stefan som drar en lina l�ngs ett snittslat sp�r s� att vi h�ller koll p� linjen. Den �r viktig f�r ett statistiskt s�kert resultat av praktisk ripinventering. Linjen (som vid ripinventering bara finns i tanken och p� krata/gps) skall placeras mellan benen. Det vinkelr�ta avst�ndet till ripan (h�r gul boll) skall m�tas i cm. Kinna m�ter Toffe skriver det uppm�tta avst�ndet Stellan var ocks� med i min grupp. Han �r �ven inventeringsansvarig f�r VBFK p� Jofj�llet och Ammarn�s. Reidar �r inventeringsansvarig f�r V�sterbottens Vorstehklubb p� Marsfj�llet och Ammarn�s. M�nga bekanta var med p� utbildningen. H�r lite vorstehfolk. Summa summarum s� l�rde jag mig en hel del. Den praktiska fl�rtkule-m�tningen och v�ntan p� att Maria skulle bearbeta datan till en presentabel statisik med hj�lp av funktioner, var v�l lite dryg. Vi fick v�nta ganska l�nge. Hade jag vetat det i f�rv�g skulle jag hunnit beta av b�de Utebutiken och Sporthuset under tiden. Men v�ntan var �nd� v�rd tiden f�r vi bj�ds p� en god middag med baconlindad fl�skfil� och potatisgrat�ng. Som gr�dde p� moset var vi n�gra som tr�ffades efter�t f�r att se fotbollen, Sverige - Spanien. Jag �r glad och tacksam f�r utbildningen och ser fram mot h�stens ripinventering.

<<< tillbaka