<<< tillbaka

Kring jakt 

Denna l�nk �r f�r snack, tips och tankar som r�r jakt �ver st�endef�gelhund.

H�r landar s�nt som inte passar i dressyrdagboken

 

2021-06-19 Till�kning

N�r vi kom hem fr�n Stockholmsresan under Kristihimmels uppt�ckte jag en fasanh�na som lagt sig p� �gg. F�rra �ret v�rpte mina h�nor en ofantlig m�ngd �gg med start redan i februari. Detta �r har knappt givit n�gra �gg alls.

Skillnaden �r att de varit helt ensamma, dvs utan rapph�ns samt att de f�tt bo kvar ute i volj�ren �ver vintern. P� s� vis har dagsljuset styrt deras tillvaro och ingen taklampa i ladug�rden som lurar dem till en annan �rstid.

Jag har totalt f�tt mellan 20 och 30 �gg utspritt p� hela v�ren. Ifjol var det l�ngt �ver 100. Eftersom jag har tv� volj�rer fick de �vriga fasanerna l�mna den ruvande h�nan i lugn och ro. H�nan har legat och legat i kyla, storm och regn. Jag var tvungen att st�lla fram mat och vatten i sm� fat till henne s� hon och �ggen skulle �verleva.

Helt pl�tsligt p� midsommaraftonens morgon var hon inte kvar i sitt lilla bo. Kvar var �ggskal och tre okl�ckta �gg. Hur m�nga som kl�ckts gick inte att r�kna och jag ville inte g� in och st�ra i detta tidiga skede. D�remot var jag ju tvungen att ordna lite mat. Vad �ter kycklingar???

Som vanligt fick min v�n google svara p� fr�gorna. Insekter och kokt �ggula var det jag hittade. �ven ett foder som heter Start (Granng�rden) fungerar tydligen bra. Fodret gick snabbt att inf�rskaffa och �ggulan likas�. Insekterna d�remot. Jag kan ju inte ta f�r givet att det finns s� m�nga i volj�ren.

Jag letade reda p� en myrstack och hade just t�nkt dumpa ett antal myror i volj�ren n�r n�gon ber�ttade att de tyckt sig se en f�gelunge som h�ll p� att bli upp�ten av en m�ngd pissmyror. D� beslutade jag mig f�r att servera bl�ta och mindre r�liga s�dana ist�llet.

Det visade sig vara fyra sm� pippisar vid h�nan. En s�g tyv�rr lite hj�rnskadad ut och har nu d�tt. H�nan s�g det direkt och fr�s ut lilla kycklingen fr�n flocken. Den fr�s mest troligt ihj�l under natten. Jag hade en tanke p� v�rmelampa och att f�rs�ka r�dda den lille, men naturen har ju sin egen g�ng. H�nan g�r det b�sta jobbet och kan sj�lv fatta sina beslut.

H�r har jag lyckats f�nga tv� av dem. Visst �r de s�ta!? Jag tycker det �r h�ftigt att f� vara med p� n�ra h�ll och se hur det fungerar i naturen. F�rra �ret var det kaninungar och nu sm� fasankycklingar. Mullinuh!

 

2020-12-20 Kastrering

Ska man eller ska man inte? Det �r fr�gan.

Jag har fuderat p� detta hit och dit under ett �rs tid. Tillslut best�mde jag mig. Nu var jag s�ker.

Det �r min gamla lilla skruttis till korth�r som f�rlorat sin hundliga stolthet. Han har opererat bort kulorna.

Jag har pratat med m�nga om detta �mne, b�de j�gare och bruksfolk. Andras r�d, kunskap och erfarenhet �r bland det b�sta, men till sist �r det en sj�lv som ska fatta ett beslut realerat till sin egen situation. Man f�r v�ga f�r och emot och v�lja det man tror p�.

De skeptiska s�ger att han kommer att f� d�lig p�ls, bli fet och tappa jaktlusten. De positiva liknar det med doping till en koncentrerad hund som jobbar fokuserat och �r ett ljus hemmavid.

F�r egen del s� handlar det om att jag ger min hund en chans till. Jag beh�ver minst tv� hundar f�r att orka och inte riskera jakten. Jag har inte plats f�r n�gra s�llskapshundar. D� m�ste vi bygga ut huset :-)

Den strukturerade tr�ning som jag lagt ner p� Gira g�r inte att j�mf�ra med det virr varr som mitt korth�r f�tt v�xa upp med. S� sant som det �r sagt s� f�r man den hund man f�rtj�nar.

Atlas �r en hanhund med mycket testosteron. Han tar den plats han f�r. Han �r en sn�ll och glad hund, men de goda dofterna distraherar honom lite f�r ofta. Han drar mig g�rna p� skidorna och st�r gladeligen p� tok f�r fast f�r ripa de g�nger de finns. Han jagar men h�ller inte riktigt m�ttet som jakthund. Han har �ven en del egenskaper hemmavid som jag inte lyckats jobba bort. Avelsv�rdet �r kort och gott inte s� h�gt.

Med steriliseringen hoppas jag p� att f� en mindre pilsk hanhund som inte bryr sig n�mnv�rt om Gira och andra tikar vid l�p. Jag hoppas �ven att tuppigheten ska l�gga sig en aning s� man inte beh�ver begr�nsa hans symboliska utrymme varje dag. Jag vill ha en lugnare hund hemma. Jag vill forts�tta skjuta f�gel f�r honom och �ka skidor l�ngs sp�ret. Vi f�r v�l se med tiden vilka egenskaper hormonerna st�tt f�r.

Steriliseringen var ett st�rre ingrepp �n jag v�ntat mig. Mina tyska elever som har draghundar pratade om ett snitt p� ett par centimeter. Men hem kom en nerdr�gad hund och ett sytt snitt p� �ver 1 dm. Atlas m�dde verkligen inte bra och kr�ktes hela natten och dagen efter operationen. Lite d�ligt samvete hade jag allt.

Nu i efterhand har jag f�tt veta varf�r snittet blev s� stort. Veterin�ren valde att �ven ta bort den �verfl�diga skinnp�sen. Ingreppet blir visst kosmetiskt snyggare efter l�kningen utan den ihopskrynklade skinnp�sen. Jag kan t�nka mig att det st�mmer.

Atlas ska koppelrastas och b�ra tratt i 10 dagar. D�refter blir det ett �terbe�k i samband med Giras �rliga rebiesvaccination. D� ska vi ta n�gra stygn. Resten f�rsvinner av sig sj�lv med tiden.

Steriliseringen kostade 2000 kronor.

Effekten av en kastrering b�rjar i regel synas inom tre veckor efter ingreppet och full effekt har i regel n�tts efter tre m�nader. Observera dock att det kan finnas vitala spermier kvar i s�desledaren efter ingreppet, s� ta inte hunden till n�gon l�pande tik under den f�rsta m�naden efter operationen.

Jag ser med sp�nning fram mot den eventuella f�r�ndringen som komma skall. Just nu vet i stackarn vad jag ska tro. Atlas m�ste f�tt n�gon antireaktion. Han har aldrig vait pilskare. Hans nos �r fastlimmad i Giras bak s� fort han f�r l�ge. Den enda sviten fr�n operationen �r att han fortfarande �r taskig i kistan och f�r specialkost.

 

2020-08-15 Ripinventering i Ammarn�s

Vi fick tv� underbara dagar p� fj�llet. Bilden nedan ger mig en k�nsla som talar om varf�r ripjakten ligger mig s� varmt om hj�rtat. Det �r inte bara antalet skjutna f�glar jag r�knar, utan s� mycket mycket mer...

Inventeringen var lokaliserad till Kraipe och vi var ett 30-tal deltagare med �verv�gande brittiska hundar.

P� den linje jag gick var vi 7 deltagare och 9 hundar. Det finns en gruppansvarig som h�ller koll p� linjen och en protokollf�rare som noterar f�gelinformationen. Hundarna sl�pps ca 10 minuter �t g�ngen. Det hela liknar jaktprov ganska mycket fr�nsett att hundarna bara sl�pps en och en. Sj�lv tyckte jag det var bra tr�ning eftersom Gira aldrig vistats med s� m�nga hundar i jaktmil�.

Vi borde v�l kunna ha mer utbyte mellan varandra?! H�r �r Kalle Brandberg och Owe Fredriksson.

Jag tycker det �r intressant att studera likheter och olikheter mellan brittiska och kontinentala hundar. Alltid l�r man sig n�t. Sedan �r det nog tycke och smak som f�ller avg�randet p� viken sort man f�redrar.

Min smak landar p� str�vh�r. Ett s�dant sk�ggtroll kan v�l ingen motst� ;-) H�r Landinarnas Ian (Jock)

Vi gick och vi gick och vi gick... Det blev en bra genomk�rare innan jakten. Sj�lv fick jag genom mina halvnya Lunhagsk�ngor en ny kompis vid namn Compeed.

Jag har varit en typisk regnst�lls-m�nniska med Gore Tex k�ngor. Men man vet ju inte annat f�rr�n man provat. D�rf�r best�r min utrustning numera av Gore Tex kl�der och Lundhags k�ngor. Tiden f�r visa vad som �r b�st.

Inventeringen g�r ju ut p� att hitta f�gel l�ngs en i f�rv�g best�md linje. D� kan det ju passa bra med lite bilder p� f�gel. H�r har Jock st�tt f�r f�gel, rest (tv� st) och stannat. Det vi inte ser �r att en kyckling sitter kvar p� marken (r�d ring). Hundarna d�remot har full koll. Tillslut blir frestelsen s� stor f�r Jock att han l�mnar sitt stannakommando f�r att h�lsa p� sittande f�gel.

Ripan l�ttar, Owe grymtar till och kommenderar (enligt bild) ett nytt stopp.

En stund senare f�rsvinner Owe in i dr�mmarnas v�rld medan Jock l�ngtansfullt tittar bort mot platsen d�r han var s� n�ra att genom sin snabba avance bringa en varm apport till husse. B�ttre lycka n�sta g�ng!

De flesta f�gelarbeten f�r man p� f�rmiddagen och p� kv�llen.

Mitt p� dagen ska man g�ra precis som Owe och Kalle - ta en siesta.

�ven om biotopen kanske inte �r den mest f�gelgynsamma utmed en p� kartan r�t linje s� ska den inventeras. H�r Cristina och Ali mitt uppe p� Svare.

Dag 1 var varm, men dag 2 var varmare...och d� menar jag VARM. Redan under vandringen upp p� fj�llet �kte de flesta kl�dplagg ner i s�cken.

Cristina och Anna njuter av det tidiga h�stfj�llet.

Sist men inte minst en vacker bild p� min egen lilla guldklimp som hade tv� f�gelarbeten. Vi blev faktiskt lite uppskrytta av v�rt stoppkommando...men det �r v�l ocks� det enda jag �r riktigt s�ker p�. Vi beh�ver tr�na s�ket och st�ndet. Gira st�r, men vill g�rna g� lite f�r n�ra. Avancen, stadgan och apporten tror jag fungerar...med betoning p� tror eftersom vi aldrig riktigt provat detta under jakt. Tv� veckor har vi p� oss innan allvaret drar ig�ng...och hela v�rlden �r full av f�gel...

Visst ser ni att vi tr�nat en hel del kondition...musklerna syns ju!

Hur var det med f�geltillg�ngen d�? Nja...

Men p� x 729237 och y 1558050 finns det 20 f�glar...

 

 

2021-05-31 Skyttekurs i Skansn�s

Vi som var med, fr�n v�nster:

Instrukt�r Leif Schmidt, Rickard Gustavsson, Anders Larsson, Maria Vikstr�m, Johan Oskarsson, Jonas Zackrisson, Eva Fjellner, Andr� Dahlgren, Kjell Vikstr�m, AnnChatrine Lindmark, Stefan Lundgren, Anna Edvall och jag. Saknas p� bilden g�r Nils Karlsson och fotografen Albin Holmberg.

Sista helgen i maj kom f�rsta sommarv�rmen. Tr�dens mus�ron till l�v v�xte f�r varje timme. Ett skjutglatt g�ng samlades i Skansn�s med f�rv�ntan om att h�ja sin tr�ffprocent till f�rm�n f�r sina entr�get arbetande hundars l�ngtan efter varma apporter.

L�rdagen b�rjade med ett teoripass om flyktskyttets �dla konst.

Sedan var det dags f�r m�ttagning p� skytt och vapen.

D�refter anpassades b�ssorna utifr�n m�tten med kolvf�rh�jare.

Leif m�ter arml�ngden p� Andr�

Kolvl�ngden m�ts

Dessa m�tt resulterade i ett "recept" till den f�ljande b�ssanpassningen.

H�r �r Anna med en b�ssa anpassad f�r henne. Det blev en kolvf�rh�jare och lite silvertejp.

Med en anpassad b�ssa kontollerar man att den passar med den klassiska blyertspennan p� sp�ngen.

B�ssan passar och �gat hamnar p� r�tt st�lle

Efter anpassningen var det dags att skjuta mot en pl�t. D�r fick skytten sj�lv ett kvitto p� att b�ssan passar.

Pl�ten m�lades med en tjock blandning av mj�l och vatten

Eva skjuter mot pl�ten

Maria och Anna pratar om hur hagelsv�rmen b�r ligga p� ett avst�nd p� 15 m till pl�ten.

Johan och Leif diskuterar tr�ffbilden.

Efter kvittot p� att v�ra b�ssor passar var det �ntligen dags att b�rja skjuta p� r�rligt f�rem�l. Leif g�r igenom den grundl�ggande tekninken "att peka p� m�let".

Silvertejpade b�ssor, en kastare och en bunt lerduvor. Klappat och klart!

F�rst sk�t vi en och en, d�r Leif hj�lpte oss med v�r anl�ggningsteknik. Den �r den avg�rande faktorn till tr�ff eftersom en anpassad b�ssa hj�lper f�ga om anl�ggningen varierar. Kan du skjuta fem skott p� samma st�lle p� pl�ten s� vet du att anl�ggningen sitter. Om inte s� �r det bara att tr�na.

Albin skjuter och Leif ser var hagelsv�rmen tar v�gen.

M�nga passade p� att tr�na anl�ggning medan de v�ntade.

Att skjuta en hel helg, lyssna p� sm�llar och h�lla koncentrationen p� topp tar p� krafterna mer �n man tror. Smartaste draget var nog att g�ra som Kjell, sitta ner och bara ta det lugnt mellan varven. 

Anders och Johan

Paus...

...med fika.

Maria och Anna

N�gra bodde i t�ltk�ta...

...andra i husvagn eller i g�strummet som ligger p� garagevindans bortre gavel.

Mat och teori hade vi i maskinhallen l�ngst bort till h�ger.

 

P� kv�llen umgicks vi �ver en bit grillad mat, bastu och allm�nt surr. Trevligt!

Leif bj�d b�de mig och deltagarna p� en �verraskning, ett litet trick.

Uppdraget var att jag med en stainless S&W Revolver m 60 Chief Special kal 38 sp (s�ger inte mig ett smack, men s� hette den i alla fall) och min stora koncentration skulle lyckas med konststycket att klyva en �wadcutter-kula� (mjuk platt blykula p� 9,59 gram) mot en knivegg och d�rigenom punktera tv� uppbl�sta ballonger sittandes p� var sin sida snett bakom kniven. Se bilden nedan.

Jag som bara kramat en liknande avtryckare ett par g�nger p� ett tj�nstevapen som fjorton�rig praktikant hos polisen (jag hade lovat att inte ber�tta, men det borde vara preskriberat vi det h�r laget) blev ju bara "lite" l�tt skakis p� handen. Efter n�gra djupa andetag och kornet ungef�r n�gonstans mellan ballongerna n�p jag till. PANG! Hj�lp, vad h�gt en s�n d�r l�ter.

Som en knipholk till gap tittade jag f�rv�nat p� de andra som lika f�rbryllat undrade hur i hela friden jag lyckades med att f� ballongerna att sm�lla samtidigt med ett skott. Den spartanskt byggda tr�st�llningen studerades in i minsta detalj i f�rhoppning om att hitta en logisk f�rklaring. Tankarna gick varma och en teori lades slutligen fram, det var p� grund av luftdraget. Hur luften fr�n en f�rbisvischande kula ska kunna sm�lla tv� ballonger sittandes en halvmeter mellan varandra tycker jag verkar v�ldigt l�ngs�kt. Jag tror p� bonnr�tan och att kulan klyvdes. Hur skulle det annars g�tt till?

F�glarna kommer att leva farligt i h�st ;-)

 

S�ndagen b�rjade med motskott.

Att det var s� mycket teknik i skjutningen visste jag inte. Gjorde man bara som Leif sa, s� tr�ffade man.

 

"T�nk dig b�ssan som en h�v" instruerade Leif. "N�r du h�var in och passerar duvan s� trycker du av".

Resultatet ser ni p� Kjell nedan...

...eller p� Johan. Ett enda stort dammoln. Skyttet blev ju helt pl�tsligt enkelt.

 

Stefan

Efter motskotten var det dags f�r sidoskott. 

P� bilden �r det Anders som spr�ttar duvor och Andr� som f�r hj�lp av Leif.

Har du provat skjuta sidoskott n�gon g�ng s� vet du ocks� att duvorna passerar i 180 och har kraschlandat i ett tr�d innan man hunnit dit med pipan och speciellt innan man kramat avtryckaren. Det g�r p� tok f�r fort.

Men det var samma sak h�r. L�rde man sig bara att g�ra r�tt s� visst de gick s�nder de d�r orangea t-faten.

Rumpan mot kastaren, v�nster fot klockan tolv d�r �ven skottet kommer och h�ger fot klockan tv� dit svingen forts�tter efter skottet. Sedan var det bara att vrida upp kroppen som en katapult, som p� bilden.

�gat registrerar snabbare �n tanken en r�d svans efter duvan. Utan att vi t�nker p� det l�gger vi pipan i r�tt h�jd. Konsten �r att svinga tillr�ckligt fort. Precis n�r man passerar duvan �r det dags att skjuta. Efter skottet ska man forts�tta svingen. G�r man inte det s� skjuter man bakom.

H�r �r en liten rolig bild d�r vi tr�nar svingen i sidoskott medan vi v�ntar p� v�r tur.

Ser ni att piporna ligger lika i h�jd.

Jonas

Eva skjuter dubbl�.

P� slutet var det dags f�r lite latcholajbans.

Det som h�nder p� bilden nedan �r att de tv� i mitten �r hundar som st�r fokuserat f�r f�gel. Tv� skyttar smyger fram p� st�nd fr�n var sitt h�ll. R�tt vad det �r g�r ripkullen upp och skjutglada som vi �r pangar vi ner s� m�nga vi hinner. Jag ska v�l villigt erk�nna att tr�ffprocenten rasade markant f�r de flesta av oss, men kul hade vi.

Sj�lvklart �r det s� att man inte kan t�nka p� att st� klockan tolv och tv� uppe p� fj�llet n�r ripkullen helt pl�tsligt g�r upp fr�n sidan. D� skjuter man av bara farten utan att t�nka p� teknik. Men n�gonstans m�ste man b�rja och det g�r man b�st p� skjutbanan. Det f�ds inga skyttar, de skapas genom tr�ning som det s� vackert heter av en anledning. Vad �r det f�r vits att g� ut p� jakt n�r chansen att vi kommer hem med bytet �r minimal? L�s sj�lv skjutstatistiken i reportaget nedan fr�n ripinventeringsutbildningen. De flesta av oss f�ller knappt n�gon f�gel relaterat till antalet jaktdagar.

Kan det verkligen kallas jakt?

Vi kostar p� dyra kurser, tid och tr�ning med v�ra hundar. Till vilken nytta, om man struntar i skjutbanan? Handen p� hj�rtat, hur m�nga hundar tar f�glarna i avancen? Grunden i all jakt handlar om att f�nga eller f�lla vilt. N�, b�rja fr�n b�rjan p� ruta ett och anpassa din b�ssa efter dig och inte dig efter b�ssan. Tr�na anl�ggningen ofta. Ta ett kvitto p� att den fungerar med fem skott p� ett stilla f�rem�l d�r du kan se att skotten tar p� samma st�lle. Pekar pipan p� m�let s� tr�ffar du. Det �r inte sv�rare �n s�.   

Flyende f�rem�l mot, �t sidan, upp eller ner h�var du in genom att forts�tta svingen f�rbi m�lets kommande bana. T�nk dig sj�lv att du h�var en flygande f�gel bakifr�n. Stannar du h�ven precis n�r du �r ikapp f�geln forts�tter f�geln och flyger ut ur h�ven igen. Du m�ste h�va fortare �n f�geln flyger, f�nga f�geln med h�ven och �ven forts�tta h�vsvingen n�r f�geln �r i h�ven f�r att den ska f�ngas.

Glasklart, eller hur? ;-)

AnnChatrine

Trots att en hel helgs skjutande tog h�rt p� krafterna hos oss alla hade samtliga h�jt sin tr�ffprocent markant p� bara tv� dagar. Bra jobbat!

Nu �terst�r bara en sommars tr�ning p� skjutbanan s� �r vi redo f�r flyktskytte i f�lt.

H�r �r b�ddat f�r varma apporter i h�st!

Tusen tack till Leif och alla ni som kom!

 

2021-06-14 Inventeringsutbildning SLU Ume�

Vetgirig som man �r efter konstens alla regler som r�r jakt �verst�ende f�gelhund, s� kunde jag inte l�ta bli att �ka p� denna enligt rykterna ris-rosade utbilning. "L�ra sig karta och kompass", "springa i skogen och leta flaggor" eller "varf�r l�gga en helg p� inventering som inte ger n�t n�r man kan l�gga tiden p� vettig hundtr�ning", var n�gra av kommentarerna jag fick innan.

Sj�lv s� �r jag v�l till en viss gr�ns lite f�r godtrogen, men jag hade best�mt mig att g� utbildningen och g�ra min egen bed�mning. Jag tror att det mesta man g�r f�r andra (st�ller upp och hj�lper till) f�r man tillbaka f�rr eller senare, ge och ta. Jag vet att det dessutom �ven finns ett par mor�tter inom ripinventeringen som idagsl�get borde ge vilken f�gelj�gare som helst vinning p� att delta.

Jag ser fram emot h�stens ripinventering och Gira kommer att f� prova g� med �ven om hon inte �r jaktprovsmeriterad. Statistik fr�n Norge har visat att hundar med jaktprovsmeriter hittar fler f�glar �n icke meriterade hundar. D�remot har de omeriterade ett sn�vare s�k som restuleterar i ett mer tillf�rlitligt resultat rent statistiskt eftersom meriterade hundar s�ker med st�rre vidd och ofta missar f�gel p� korta avst�nd fr�n linjen. Dessa missar ger en st�rre felmarginal. Av den anledningen har meriterna ingen betydelse f�r ett inventeringsresultat. Om hundarna st�r eller st�ter spelar ingen roll. D�remot f�r de inte f�rf�lja f�gel.

Ripforskaren Maria H�rnell Villebrandt SLU var arrang�r p� utbildningen

P� f�rmiddagen hade vi teori med grundl�ggande inventeringskunskap och intressanta froskningsresultat.

Ripstammarnas storlek beror till 95 % p� tillg�ngen av sm�gnagare. De s�dra fj�llen har sork�r i perioder om 3-4 �r medan norra fj�llkedjan ligger p� hela 8-12 �r. I v�sterbotten kommer �r 2008 att vara ett gott rip�r p� grund av fjol�rets goda tillg�ng p� sm�gnagare. N�sta �r kommer kraschen som ger en direkt inverkan p� riptillg�ngen. Det kan ju vara id� att ha koll p� dessa perioder eftersom det �r l�ttare att jaga in en unghund vid god f�geltillg�ng. Perioden i norrbotten kommer att v�nda �r 2013.

Kring 24 april parar riporna ut sig. Tupparna �r oftast station�ra. De �rver sin fars revir. Det �r h�norna som s�ker upp en partner och kan flytta upp mot 30 km. H�nan l�gger ca 10 �gg och ruvar i 21 dagar. �ggen kl�cks kring midsommar. Ripan �r en arktisk f�gel och kycklingarna fryser s�llan ihj�l �ven om vi f�r en kall f�rsommar. Predationen �r den mest avg�rande faktorn. Fr�n �gget har kycklingarna mat f�r tre dagar. Den kritiska perioden blir n�r de ska l�mna v�rmen under h�nan f�r att �ta mat. �r det kallt hinner de bara ut innan de m�ste v�nda tillbaka f�r att v�rma sig, och de sv�lter ihj�l. I en ripkull �verlever 3,73 kycklingar.

Kycklingarna flyger korta str�ckor redan efter en vecka. Efter tv� veckor kan de flyga l�ngt. Hela familjen inklusive tuppen lever tillsammans till dess att kullen splittras i samband med l�vf�llningen. Vid denna tid g�r h�norna sin andra flytt f�r �ret.

Ripans biologi tycker jag �r intressant. Jag skulle g�rna l�ra mig mer. Det finns tydligen en norsk bok som heter "Allt om ripa" som jag skulle vilja f� tag p�. Sedan om jag nu f�rst�r norska �r ju en annan femma.

All jakt man bedriver p� en art har betydelse. Man m�ste veta vilka kompenserande faktorer som finns f�r att det ska g� att bedriva jakt utan att arten drabbas negativt p� sikt. Det som �r intressant n�r det g�ller dalripan �r att relativt h�ga uttag har ganska liten effekt p� ripstammen. J�garna klarar s�llan att skjuta mer �n 30 procent av h�ststammen i ett omr�de. Ganska snart omf�rdelar sig f�glarna och flyttar in i det omr�de som jagats f�rdigt. Jakttrycket �r ocks� oj�mnt f�rdelat �ver ytan, med ganska h�rt tryck p� l�ttillg�ngliga omr�den och l�gt p� omr�den som ligger l�ngre fr�n v�g.

N�gra intresserade �h�rare

En annan intressant del av teorin var jaktstatistiken. Jag har tr�ffat m�nga som h�jer p� �gonbrynen n�r jag s�ger att jag ibland haft sv�rt att hitta f�gel och att det finns dagar d�r jag g�tt helt tom utan en enda f�gelkontakt. Som om jag skulle vara ett unikum p� n�got s�tt. Nu har jag b�rjat f�rst� att machom�nnen som skjuter drivor med f�gel knappt existerar i verkligheten. Det �r bara k�ften och bakbenen p� de snubbarna och som tjej �r man v�l alldeles f�r �rlig. Mycket av detta bekr�ftades i jaktstatistiken som grundar sig p� avskjutningsrapporten som varje j�gare l�mnar in.

Av landets 300 000 j�gare �r det ca 10 000 som jagar ripa �ver st�ende f�gelhund. I snitt skjuter j�garna knappt 2 ripor per jaktdag. 55 % av j�garna skjuter inget. Kan du fatta, �ver h�lften! 3 % av j�garna skjuter 8 ripor per dag. �r 2007 var samma siffra f�r de icke nordiska j�garna 23 %.

En svensk j�gare skjuter 1,2 dalripa/�r, en norsk 1,8 dalripa/�r och en italiensk 3,8 dalripa/�r. �r vi svenskar s�mre j�gare? Eller har norrm�nnen b�ttre viltfinnare till hundar? �r italienarna de �kta machom�nnen?

M�nnen skjuter 1,2 ripor/jaktdag och kvinnorna 0,6 ripor/jaktdag under augusti m�nad. Kvinnorna skjuter bara h�lften s� m�nga som m�nnen. Under september �r samma siffror 0,7 respekive 0,3 och oktober 0,5 respektive 0,1 ripor/jaktdag. Rent krasst m�ste man ju s�ga att m�nnen �r effektivare j�gare n�r det handlar om att skjuta f�gel. Diskussion om vad detta kan bero p� l�mnar jag till ett annat forum.

Man har gjort en unders�kning om vilket motiv j�garna har f�r att �gna sig �t f�geljakt. M�n som kvinnor satte naturupplevensen p� f�rsta plats. P� andra plats kom "kontakt med hund". Inte f�rr�n p� tredje platsen kom "skjuta mycket". I detta finns mycket intressant att h�mta. Det visar �ven att m�nnen inte �r s� skjutgalna n�r det v�l kommer till kritan. F�r oss alla handlar det om en totalupplevelse.

P� eftermiddagen var det dags f�r lite praktisk inventeringstr�ning. Vi skulle dela in oss i grupper och utmed en linje leta gula fl�rtkulor som l�g p� marken i skogen.

H�r �r det Stefan som drar en lina l�ngs ett snittslat sp�r s� att vi h�ller koll p� linjen. Den �r viktig f�r ett statistiskt s�kert resultat av praktisk ripinventering.

Linjen (som vid ripinventering bara finns i tanken och p� krata/gps) skall placeras mellan benen. Det vinkelr�ta avst�ndet till ripan (h�r gul boll) skall m�tas i cm.

Kinna m�ter

Toffe skriver det uppm�tta avst�ndet

Stellan var ocks� med i min grupp. Han �r �ven inventeringsansvarig f�r VBFK p� Jofj�llet och Ammarn�s.

Reidar �r inventeringsansvarig f�r V�sterbottens Vorstehklubb p� Marsfj�llet och Ammarn�s.

M�nga bekanta var med p� utbildningen. H�r lite vorstehfolk.

Summa summarum s� l�rde jag mig en hel del. Den praktiska fl�rtkule-m�tningen och v�ntan p� att Maria skulle bearbeta datan till en presentabel statisik med hj�lp av funktioner, var v�l lite dryg. Vi fick v�nta ganska l�nge. Hade jag vetat det i f�rv�g skulle jag hunnit beta av b�de Utebutiken och Sporthuset under tiden. Men v�ntan var �nd� v�rd tiden f�r vi bj�ds p� en god middag med baconlindad fl�skfil� och potatisgrat�ng. Som gr�dde p� moset var vi n�gra som tr�ffades efter�t f�r att se fotbollen, Sverige - Spanien.

Jag �r glad och tacksam f�r utbildningen och ser fram mot h�stens ripinventering.

 

 

 

 

 

 

 

 

<<< tillbaka