thehannapanna

thehannapanna

Om bloggen

Läs om fina fräcka framfusiga tokfians fiffiga funderingar, fantasier, fadäser och förehavanden

Tänka sig frisk

Blogg 2010Posted by Hanna Thu, March 18, 2021 16:12:22

För en tid sedan såg jag ett program på tv, Sommarpratarna. De hade samlat ihop några av årets sommarpratare på P1 för att de tillsammans skulle diskutera varandras radioprogram över en bit mat.

Det var många personliga, kloka och intressanta tankar som kom fram från den ena profilen efter den andra. En speciell sommarpratare jag burit med mig lite extra är Nils Simonsson.

Han ställde frågan "Kan man tänka sig sjuk?". Samtliga kring bordet svarade ja. "Om så är fallet, borde man inte då även kunna tänka sig frisk?"

Nils Simonsson är fd överläkare och kirurg med hjärnan som passion. Han har skrivit boken "Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?". Nils skriver och föreläser om hjärnans betydelse för vårt välbefinnande

I Sverige har vi världens bästa fysiska arbetsmiljö, bor bäst, arbetar minst, har världens bästa trygghetssystem och ändå är vi sjukast i världen. Varför mådde vi bättre när vi hade det sämre?

Man måste skilja på "disease" (hjärtinfarkt och cancer) och "illness" (må dåligt). Hela 70-80% av sjukdomsfallen hamnar i kategorin "illness". År 2008 skrevs det ut 700 000 recept på antidepressiva mediciner samtidigt som man vet att samtalsterapi och motion ger bättre effekt än medicinerna och man dessutom slipper biverkningar.

Om vi nu alla är överens om att man kan tänka sig sjuk, då kan man givetvis även tänka sig frisk. Eftersom vår hjärna är plastisk, det vill säga förändringsbenägen ner till minsta hjärncell, påverkas den rent fysiskt av om vi tänker i dur eller moll. Lyckas vi bryta gamla invanda negativa tankebanor kommer hjärnan sedan ”vilja” välja det positiva tankespåret.

Vår förmåga att känna glädje och tillförsikt beror i slutändan på hur vi tänker om våra liv. Både när lyckan ler och solen går i moln. Man kan välja att vara lycklig.

Lycka finns inte som ortnamn i Sverige och det kanske är Sveriges problem. Däremot finns det en massa ortnamn på död...

Det verkar som om både optimister och pessimister tycks få rätt, att livet tenderar att gå i tankens färdriktning. Din attityd påverkar ditt liv. Vilken attityd vill du ha?

Det är inte hur vi har det, utan hur vi tar det.

SIK Ferry

Blogg 2010Posted by Hanna Wed, February 17, 2021 10:45:16

I,m in love with a FerryTale

Otroligt så intressant det har varit att sitta och titta på detta OS!

Det har redan hänt både det ena och det andra och ändå är vi bara på femte dagen. Det har varit växlande väder, missade starter och målgångar, olyckor och framförallt svenska framgångar.

Vilken utstrålning hon har, Kalla. Inte konstigt att hon är folkkär. Var det någon fler än mig som fällde en tår vid hennes bedrifter? Tänk att det är första individuella damguldet på 42 år! Grattis!

Sedan kom gårdagen. Det var nära att jag fick ett återfall i nagelbitandet. Plötsliga svängningar med sviktande nervositet är det härliga med skidskytte. Man vet aldrig...

Detta är första individuella herrguldet i skidskytte på 50 år. Nog skriver de historia de härliga atleterna! Grattis Björn! Det känns extra kul och mer verkligt när det är DU som står överst på pallen. Det där gjorde du bra.

Tänk att man tränat med och tävlat i samma klubb som Björn. Det är länge sedan nu. Då var vi bara barn. De gånger vi inte hade buss så var det min och hans pappa som var de stående chaufförerna till skidtävlingarna runt om i västerbotten. Jag beundrar honom att han är sin hemtrakt och moderklubb trogen.

Det hände en kul grej för några år sedan, när Björn var i början av sin skidskyttekarriär. Det var storumandagarna och min äkta hälft var, av någon anledning som jag inte kommer ihåg, ensam (utan mig) på torget i samband med vildmannakröningen. Då fanns det de som trodde att han var Björn Ferry. Han gratulerades till framgångarna med lyckönskningar framöver. Inte undra på att man kan tycka han är aningens attraktiv den där "citatmaskinen". ;-)

Jag fortsätter hålla "tummar och tår" som Kalla säger och målar på lite "stopp och väx" i förebyggande syfte för de rysningar som komma skall.

Heja Sverige!

Rovdjurskampanjen

Blogg 2010Posted by Hanna Thu, February 11, 2021 11:03:46

Förra året blev det över 1000 poäng i jaktjournalens rovdjurskampanj.

I år har det inte blivit riktigt lika mycket. Så här har det gått:

Räv 1 st

Mård 7 st (de två senaste saknas på bilden)

Fåglar 19 st

Farbrodern gör vad han kan för att våra skogar ska innehålla annat vilt än endast rovdjur. Är man jägare kan det ju vara kul att få skjuta småvilt som man även kan äta.

Räven var en listig rackare som farbrodern kämpade med många nätter. Tillslut så trillade han dit. Det var en snygg och ståtlig rävhanne vars skinn gett storkovan på tiden när det begav sig. Inte undra på att rödräven var under kontroll när man fick en hel månadslön för ett bra skinn. Vem skulle inte följa ett rävspår för 25000 kr (eller vad folk nu har för månadslön idag)?

Mörka öron, mörka ben och svans med tät och tjock päls. Den ligger nu nerpackad i väntan på sommaren när Gira ska få kampa, spåra och apportera. Vi har noterat ett nytt rävspår som kommit insmygandes på udden. Nu är det bäst att börja gillra vid åteln.

Rovdjurkampanjen pågår ytterligare ett tag.

Vi hoppas på mera fångst och en höst med mycket skogsfågel.

Kämpa på!

Odörreducering

Blogg 2010Posted by Hanna Fri, February 05, 2021 11:07:35

Kanske är du en av de lyckligt lottade som använder sig av ullunderställ? Själv är jag en brukare av Craft och hade tänkt nöta ut dem innan jag konverterar till ullens fina egenskaper. Det ser ut att bli svårt. Växa ur dem hade jag inte tänkt. Förhoppningsvis har jag slutat växa på längden. Då finns det bara bredden kvar. Nej tack!

Ullunderställen är bra på så vis att man inte behöver tvätta dem så fort man tagit dem på kroppen. Där räcker det med en vädring för att de ska kännas fräsch. Mina underställ är välanvända och luktar svett trots att de är nytvättade, riktig karlasvett. Urk! De behöver bara bli varma så stinker man gubbe. Hur kul är det på en skala?

En tjej i vårt innebandylag klagade över att vi var tvungna att dela västar med herrlaget. De var blöta och stank sursvett. Hon var helt övertygad om att tjejers svett luktar hallon. Det påståendet kan jag tänka mig att köpa.

Så en dag, efter att ha funderat på att dränka underställen i parfym eller köpa hallonessens, fick jag nys om tipset om ättika. Jag lade kläderna i blöt med en rejäl dos ättika. Sedan tvättade jag kläderna som vanligt. Tro det eller ej, men lukten är borta och återkommer bara om det är befogat. Halleluja!

Mitt problem är ett minne blott. Nu vill jag hjälpa andra nödställda stinkbomber genom att dela med mig av detta tips. Mot hallonlunden!

Det mesta löser sig med ättika!

Läs mer här

Utvärderingsresultatet

Blogg 2010Posted by Hanna Fri, January 29, 2021 16:38:48

Oj, rubriken låter nästan som värsta avhandlingen. Tur att det inte är så illa som det låter.

Är det någon fler än mig som är tvungen att klämma in en etta mellan de två nollorna när ni ska skriva årtalet och i sista minuten kommer på att det är år 2010 och inte 2009? Jag gör det gång på gång. Undra hur lång tid det ska ta innan man skriver det nya året snyggare än en sexåring?

Vad säger ni om årets modeller då? "Åh har du skaffat en ny skoter? Är det en nolltia eller?" Fler än jag som sagt så? Visst känns det bra knepigt att säga "Är det en tia eller?"? Tia går väl an att säga men tänk när det blir "elva" och "tolva". Eller det här "Åh har du skaffat en ny skoter? Är det en arton eller?" Nä det där kommer att bli knepigt.

Mycket ska man vara med om innan öronen trillar av.

Vad gäller tänkarstubben och mastodontutvärderingen så fick ni som läst årskrönikan en någorlunda bild av hur hösten sett ut för hannapanna. Kring jakten och Gira så tänkte jag skriva några rader om kommande års planer i dressyrdageboken. Min utvärdering om bloggen kommer här nedan.

Jag har funderat en hel del på varför jag har en hemsida och anledningen till att jag skriver en blogg. Att jag tycker om att skriva är ju ganska uppenbart. Som jag skrev i årskrönikan så finner jag det värdefullt att dokumentera det man gör, det som händer, det man tänker och på så vis se sin egen utveckling.

Att jag vill skriva är klart. Sedan måste man fundera på varför man gör det man skriver offentligt. En del, eller kanske en hel del, är ju rätt så personligt. Vill jag att alla ska kunna läsa? Varför vill jag det? Jag vill kunna påverka och få mina läsare att fundera. Jag vill att det skrivna ska ha en positiv ton trots att det för oss alla är bedrövligt ibland. Jag vill kunna hjälpa på något sätt.

Hur ska jag kunna gör det om inte mina läsare känner igen sig? Hur kan de känna igen sig om jag inte är personlig? Hur får jag mina läsare att fundera och jag inte själv funderar? Vi är alla mer lika än vi många gånger tror.

Samhället är i ständig förändring. Många är vi som delar ytliga, ingående, praktiska, estetiska och många många fler saker med varandra på nätet. En av de starkt växande forumen nu är Facebook. Det är helt fantastiskt att så enkelt kunna leta reda på borttappade vänner. Det finns verkligen en nytta.

Frågan är då varför inte Facebook stannar vid att vara en stor adresslista? Varför är den en miniblogg där användare skriver när man ska gå och lägga sig, att man bakat bullar och sett Slatan göra mål. Vad fyller det för behov hos oss?

Vi berättar och vi läser. Vissa har begränsat det till sina vänner på endast 300 personer. Många uppslukas vi av denna reality-it som kan liknas vid en virituell skvallertidning med mer eller mindre lokal anknytning. Jag är en del av det i allra högsta grad genom denna blogg. Vad ger denna ständiga uppdatering? Vad skapar den? Vad skadar den?

Även om jag säger emot mitt eget agerande så har jag börjat få lite avsmak för denna ständigt-ligga-på-nätet-anda som råder bland allt och alla. Jag beundrar er som står emot och som vill trotsa Facebook och alla liknande bloggar, forum och ja "you name it".

Själv har jag som många andra ett behov av bekräftelse. "Syns du så finns du" är ett känt uttryck. Jag har fått mycket av att ge av mig själv här på bloggen. Många har genom den lärt känna mig bättre och sett nya sidor hos mig. Jag har mött nya personer. Jag har fått synas i tidningar. Jag har fått ett antal uppdrag.

Men jag har också förlorat.

Jag saknar mina vänner. Jag saknar dem fysiskt. Många mer eller mindre närstående läser det jag skriver många gånger utan att jag vet vem som läst och vad de läst. När vi möts fysiskt pratar man som vanligt om hur man har det och vad man gör. För mig är det första gången jag berättar, men för lyssnaren kan det vara en ren och skär återupprepning från bloggen. Jag vill ställa tusen frågor till mina vänner, men vad ska de fråga mig? Jag vet inget och de vet mycket.

Det blir många knepiga situationer.

Ibland tar någon upp något jag skrivit i bloggen som jag normalt inte pratar om annat än i förtroliga sammanhang. Är jag inte på humör att lätta mitt hjärta just då blir det bara ett krystat samtal. Normalt sett så hamnar man ibland i djupa samtal, ett gemensamt samtal med delade förtroenden. Ibland skämtar någon och säger att man ska passa sig för hannas fotolins och vad man säger inför hennes öron för man vet inte om det hamnar på bloggen.

Så vill jag inte ha det.

Jag har svårt att förklara exakt vad jag känner och hur jag menar. Kanske förstår ni något av det? Det finns fördelar och det finns nackdelar. Har man valt att bosätta sig mitt ute i ödemarken får man lov att nyttja den kommunikation som finns på bästa möjliga sätt. Jag har tänkt göra ett försök att kombinera alla mina takar och känslor kring bloggandet genom att skapa en ny sorts blogg, Familjebloggen.

Länken till den och mer information hittar ni uppe till höger på min hemsida:

Aktuella nyheter (finns det inaktuella nyheter) hittar ni längre ner på hemsidan:

Nu blickar jag framåt och ger tänkarstubben en omgång med solstickan.

På återläsande.

Årskrönika 2009

ÅrskrönikorPosted by Hanna Thu, January 14, 2021 19:11:02
Årskrönikan hittar ni här

Stubben

Blogg 2009Posted by Hanna Sat, November 14, 2020 10:03:06

I dressyrdagboken har jag berättat att jag satt mig på tänkarstubben för att utvärdera min hund Gira och själva jakten över stående fågelhund.

Nu tänkte jag utöka stubbens omfattning med att även innefatta min hemsida (www.hannaholmberg.se) och denna blogg.

Det är lätt att man matar på utan att stanna upp och fundera över om man lägger tiden där den behövs. I och med att jag blivit mamma så har jag fått ett annat fokus och nya prioriteringar. Allt jag gör och drömmer om att göra ryms inte på dygnets 24 timmar om jag ska må bra. Man kan inte bara fylla på utan att plocka bort.

Jag vill känna hur det känns att låta datorn vara vilande en period. Jag vill känna om jag saknar det och om jag fortfarande har behov eller något att ge er som läser. Ni är ungefär 100 st varje dag som tittar in här. Vad vore en hemsida eller en blogg utan läsare? Vill ni så får ni gärna lämna en kommentar här under tiden jag sitter på stubben så ska jag läsa det och ta med det i utvärderingen.

Om jag nu inte får en outhärdlig abstinens så tänkte jag återkomma i januari med den sedvanliga årskrönikan.

Med en önskan om en God Jul och ett Gott Nytt År så hoppas jag vi hörs mera när år 2010 är i sin linda.

Kram

hannapanna

Sådan husse sådan hund

Blogg 2009Posted by Hanna Fri, November 13, 2020 11:20:59

Detta hittade jag på Annas blogg. Ganska intressant faktiskt! Läs och njut ;-)

En rekommendation från Svenska Brukskarlsklubben!

Brukskarlar

Ursprung
Den tame mannen har funnits som sällskap och bruksman till kvinnor så långt tillbaka i tiden som vi kan minnas. Användningsområdena har givetvis växlat, allt från jakt och jordbruk till dagens rena sällskaps- och avelskarlar.

När du bestämt dig för att skaffa karl vill vi ge dig lite tips och råd för att förenkla din vardag med mannen. Det första du behöver tänka på är om du verkligen har tid med en karl. En karl är ingenting man lättvindligt kan lämna bort till vänner och bekanta. Ännu finns inga godkända pensionat i Sverige.


Lyckligtvis är karlar idag accepterade i de flesta offentliga miljöer. Det är dock ej tillrådigt att ta med karlar överallt. Exempelvis boutiquer brukar framkalla nervositet och i vissa fall aggressioner. Det är inte ovanligt att man ser oroliga och gnällande karlar väntandes vid kassan.

Även om du anser dig ha tid över till både en och två och kanske tre karlar vill vi inte rekommendera mer än en. Ofta visar de oro och till och med svartsjuka om ''''''''matte'''''''' bryr sig för mycket om andra karlar!

Kostnader
Det är givetvis något som man bör tänka på innan man skaffar karl. Att ha karl är inte billigt. En karl äter mycket och behöver kläder, bil, mm. En duktig arbetskarl kan ofta själv tjäna ihop till sitt uppehälle. Har man en skicklig jägarkarl kan han bidra till hushållet med bland annat älgkött. På höstarna kan man till och med se hur karlar beger sig ut i flock för att jaga älg. Se till så att just din karl har tillstånd, d v s licens, för detta annars bör man inte låta dem löpa omkring hur som helst i skog och mark. Om din karl saknar det rätta intresset för jakt kan du kanske istället träna honom till att bli en skicklig bär- och svampplockare.

Allmän skötsel
För att din karl ska få leva ett långt, friskt och lyckligt liv behöver han god mat, frisk luft, daglig motion och någon eller några aktiviteter som inspirerar honom. Tänk även på att hålla din karl vacker. Östgötarasen är vanligen renlig av sig och sköter det mesta själv till exempel ansning av skägg och naglar. Avancerad tandvård och trimning av huvudhår bör man överlåta till en fackman.

OBS! All kupering är strängt förbjudet i Sverige, sådant kan till och med medföra rättsliga följder i vissa fall!

Raser
Det finns ett stort antal olika karlraser. Vid resor till sydligare länder slås man av hur många lösdrivande karlar som finns på gator och stränder. Och visst är det lätt att glömma allt förnuft när man ser in i ett par bedjande, sammetsbruna ögon... men tänk på att dessa karlar oftast helt saknar uppfostran och dessutom kan vara smittbärare av allehanda sjukdomar då vaccinationer är ovanliga i dessa länder. Dessutom är det ofta problem med att få införseltillstånd till Sverige för sådana karlar. Vi vill därför rekommendera att du väljer en av våra erkända svenska raser.

En könsmogen karl tycker om att visa upp sig med sina artfränder på dansställen. Det är där som parningslekarna inleds. I jakten på en ägarinna kan till och med vilda slagsmål utbryta. Vi avråder dock från att välja någon av de riktiga ''''''''stridstupparna'''''''', de kan bli svåra att få någon riktig pli på. De kan i vissa fall morra och anfalla sin ägarinna! Då måste man omedelbart säga ifrån och visa vem som bestämmer.

OBS! Det ger honom en trygghet att veta sin plats.

Även den lugnaste karl kan ibland brusa upp och försöka ta kommandot. Det gäller då att vänligt men bestämt tillrättavisa honom. Om det inte räcker så måste list tillämpas.
Du bör i ett tidigt stadium bestämma om du vill ha en inne- eller en utekarl. Väljer du en innekarl så bör du tänka på att motion är otroligt viktigt. En innekarl kan annars bli passiv och hemfalla åt öldrickande framför tipsextra.

Det är inte svårt att lära en karl enklare små sysslor såsom att gå och handla eller att dra en barnvagn runt kvarteret. Glöm inte heller att ge rikligt med beröm. Karlar sporras då och utför villigt sina små tjänster. Godbitar användes med fördel för att belöna önskvärt beteende.

Uppfostran
Även om du vet att din karl är lydig och snäll och inte skulle göra en fluga förnär så bör du inte låta honom i glädje hoppa emot främmande människor. Någon som ej är van vid karlar kan till och med bli rädd.

En annan viktig uppfostringspunkt är att lära honom att tiga på kommando samt att hålla sig intill dig så att han inte ställer till förtret för andra. Mycket vanligt är en tendens att springa efter andra karlars bilar och ett sådant beteende är oacceptabelt och bör kvävas i sin linda!

Avel
Även om du idag inte är intresserad av avel så är inte snöpning något vi vill rekommendera. Det kan komma en dag när du ångrar dig och då blir du tyvärr tvungen att byta ut din gamla trotjänare mot en ny. Om du tänkt använda din karl i avelssyfte bör du först kolla stamtavlor men även tänka på att påssjuka kan försämra avelsmöjligheterna. Ett byte kan komma i åtanke.

För övrigt brukar karlarna visa sig villiga till avel något som bekräftas från BB-håll. Om du inte vill lämna din karl hemma vid förlossningen så går det bra att ta med honom till BB. Personalen där har utbildning och är vana att handskas med nervösa karlar. En positiv reaktion är att många karlar uppvisar en högre mognadsgrad efter den första avkomman även om motsatt reaktion i sällsynta fall kan förekomma.

Vidare avel bör inte bedrivas på karlar som inte visar intresse för sin avkomma, inte vill kännas vid sin avkomma eller till och med är aggressiv mot avkomman. Sådana karlar är inte ens lämpliga som sällskapskarlar och du bör snarast göra dig av med honom hur söta de än må vara. Eventuella framtida ägarinnor till en sådan karl bör varnas för att han har sådana defekter innan de tar hem honom.

Kost
En karl kan äta i stort sett vad som helst även om de tycks föredra den kost de är uppfödda på (det s k ''''''''mammas-köttbullar-syndromet''''''''). Rådgör därför gärna med uppfödarna om vad karlens kost varit baserad på under uppväxten. Låt inte mannen rumstera fritt i kylskåp och skafferi och fall inte för bedjande blickar vid kaffebordet. Det är direkt olämpligt att låta honom tigga vid bordet.

Vissa karlar visar ibland tendenser att vilja hjälpa till att tillreda sina egna måltider. Detta bör uppmuntras! Maltdrycker uppskattas ofta av karlar men låt det inte bli till någon vana. Ett par burkar per månad under sträng uppsikt är dock inget att oroa sig för.

Sjukdomar
Karlar kan ofta uppvisa diverse små sjukdomssymtom. Ta dock dessa med en nypa salt. En kvinna kan vanligtvis fortsätta att utföra sina dagliga sysslor trots sjukdom men detta tycks vara svårare för en man. Han sjukskriver sig gärna i rent förebyggande syfte. Detta inträffar oftast vid helg- och skiftarbete.

Många karlar har tendenser till färgblindhet. Du bör därför hjälpa honom med påklädningen. Karlar med orange tröja och rosa byxor har faktiskt påträffats.

Sammanfattning
Vi hoppas att du får mycket glädje av din nya karl under många år. Som komplettering till våra små tips kan du gärna läsa andra, mer utförliga fackböcker i ämnet karlavård. Vi kan rekommendera ''''''''Allt en kvinna bör veta om män''''''''. Du kan givetvis också vända dig till närmaste klinik.

Svenska Brukskarlsklubben

« PreviousNext »