Up to date
AllmäntSkapad av Hanna lör, maj 24, 2008 22:29:41Det är en hel del på gång just nu för hannapanna. Det är mycket som lockar och pockar överallt. Från det ena till det andra och snabba kast hit och dit. Visst kan det köra ihop sig och bli lite mycket ibland...men ska jag vara riktigt ärlig så ska jag erkänna att jag älskar många järn i elden. På något sätt känner jag att jag lever.
När vädret dessutom är så här bra kan man inte förmå sig att vara inne och sitta stilla framför datorn. Men jag ska försöka hålla sidan uppdaterad så gott det går.
Förra helgen begav jag mig till paradiset. Årstidsmässigt åkte jag bakåt i tiden och fick världens underbaraste vårvinterhelg.
Varför jag kallar det paradiset visar jag bara med en enda bild nedan. Sedan får ni själva lägga ihop både ett och två...och även tre...till varför jag älskar detta ställe just denna årstid.
Jag åkte skidor i tre dagar. Äntligen fick jag ta en premiärtur med mina nya turskidor. Eftersom det nu var i mitten på maj, och min hälsena (enligt doktorerna) då skulle vara lika stark som innan skadan, kostade jag även på några utförslöpor ner för en och annan fjällsluttning. Det blev väl ett antal vurpor eftersom vänsterfoten inte följde med i alla svängar och inte heller kunde trycka till riktigt i stoppsladdarna. Jag hade skitkul!
Kaninerna som jag hämtat några dagar innan, fick dela på vår hundbur så länge. Eftersom det var en hona och en hane och jag inte önskar mig en hel kaninfarm så skiljde jag dem åt med en plywoodskiva. Tyvärr nådde den inte ända upp i taket, men jag tänkte att det gjorde detsamma. Inte kan de klämma sig mellan den lilla springan. Det visade sig att jag hade fel. Kaninerna hade kuckilurat och haft skojsigt hela helgen medan vi varit borta. Får jag inte kaninungar efter detta så måste de vara sterila.
Självklart är det spännande för en vorsteh första gången det luktar kanin.
Tack och lov har jag mig en alldeles egen snickare som på nolltid knåpar ihop en liten boning till turtur-kaninerna.
Och visst blev den bra?! Nu slipper jag rensa buren varje dag. Denna flyttar jag bara runt på gräsmattan. Jag börjar faktiskt tycka om de här små liven. Den vita visade sig vara riktigt skygg och har bitit mig hårt ett par gånger. Nu har jag alltid handskar när jag ska hålla på med dem. Mänskligt umgänge har gett resultat. Idag upptäckte jag att de faktiskt går att busa med. Snart är det dags att prova den nyinköpta kaninselen (hur man nu sätter på en sån) och låta de känna på friheten och sträcka ut på ängen.
Denna tid, när det är högvatten, går gäddorna upp mot land för att leka. Vi brukar lägga nät och försöka ta upp så många som möjligt. Se mer om detta på hemsidan under album och fiske. I år fick vi hela 114 gäddor.
Den största gäddan vägde 9,5 kg. En riktig krokodil.
Med sådana tänder måste det bara göra ont att bli biten. Tänk på det i sommar alla ni som vågar bada naken :-)
I förra bloggen skrev jag "dit det bär, dit bär det"...
När min respektive och farbrodern började surra om att köpa en fyrhjuling tillsammans förra våren ställde jag ett ultimatum. Köpte de en hjuling så skulle jag köpa en enduro. Varför vet jag inte riktigt. Jag har ju inte ens kört moped. Det var väl något jag fått för mig bara...precis som allt annat. :-)
Men det måste ju vara kul. Som att köra skoter fast jobbigare och kräver mer balans.
Igår kväll kom vi hem med min enduro och idag blev tanken verklighet. Jag visste ju inte ens var man startar en sån här makapär och ännu mindre hur man växlar. Allt är ju helt annars än på skotern. Det jobbigaste var nog att bromsen sitter olika. Där den sitter på skotern där är kopplingen på enduron...och det kan ju gå galet om man har otur. Sedan ställde den stela vänsterfoten till lite i samband med växlingen. Det blir liksom lite svårt att böja upp foten med en kort sena. Men det var inte omöjligt.
Det har visat sig så. De gånger jag gjort lite för mycket med vänsterfoten har jag haft minst en veckas konstant värk. När den väl är över har rörligheten förbättrats avsevärt. Det ligger väl något i talesättet "det som inte dödar, det härdar"...
Jag trodde att denna dag skulle ägnas åt smygkörning på ettan och tvåan med fötterna som stödhjul. Men faktiskt så lyfte jag upp föterna ganska snabbt och har varit uppe på både treans och fyrans växel. Jag är väl fortfarande lite osmidig på gasen och växlar ryckigt men det var inte så svårt som jag trodde...än. För det här är ju bara början och jag har hela sommaren på mig för att lära mig köra på riktigt.
Jag har inte ångrat en sekund av mitt förverkligande och tror inte att jag kommer att göra det i första taget. Det enda jag kan tänka mig som ändrar på det är en olycka, att jag blir riktigt skrämd. Sånt kan ju alltid hända. Det har man inga garantier mot. Men jag brukar utmana försiktigt :-)
Måste bara visa att jag är ordentlig och använder hjälm. Så småningom ska jag även investera i skor, glasögon och skydd för rygg, knän och armbågar.
Mitt råd är:
Våga testa det du är sugen på. Man får mersmak och får man inte det så kan man gå vidare till nästa godispåse.
Som sagt, det är mycket nu. Till helgen kommer ett helt dussin kursdeltagare till oss för att bli bättre på flyktskytte. Ett sådant arrangemang kräver en del förberedelser.
Medan jag planerade, stökade och bökade inför kursen passade Albin på att göra det sista inne i bastun. Här lägger han golvmatta i omklädningsrummet/duschen.
Otroligt egentligen...med nuet och livet. Här sitter man framför datorn ute i obygden och surfar på nätet. Till vänster har jag tre stycken Hälge utanför fönstret smaskandes på den spirande ängen och till höger en sovandes vorsteh i höglöp, ytterligare en vorsteh utmattad av pilskhet samt en kärleksfull make omgärdad av surround, inne i skenet från en flatscreen.
Nu var det länge sedan jag delade med mig av mina grunderingar om livet. Kanske dags att göra en spåning.
Nåväl, en hel påse med blandat smågodis blev det denna gång.
Gotti gott gott!
