thehannapanna

thehannapanna

Om bloggen

Läs om fina fräcka framfusiga tokfians fiffiga funderingar, fantasier, fadäser och förehavanden

Vårvinter till vårsommar

Blogg 2010Posted by Hanna Fri, May 21, 2021 12:59:30

Vårvintern blev ovanligt lång i år. Sista dagen vi körde skoter var lördag 15 maj. Det var tänkt att vi även skulle ut på söndagen, men mycket av snön försvann under nattens regnande.

Att det varit kvar mycket snö har väl ingen tagit miste om med tanke på nyhetskanalernas information om höga vattenflöden och avskurna vägar. Skansnäsvägen har klarat sig än så länge där endast vattenmassornas strömmar ökat bredden på dikena längs vägen. Storvindel har stigit med ca 4 cm/timme under veckan och nu ökat med mellan två och en halv och tre meter. Jag tänkte återkomma med några bilder.

I detta inlägg tänkte jag bjuda på sånt som normalt kommer i familjebloggen. Som jag sagt tidigare så är du välkommen att hänga med där. Skicka mig ett mail så lotsar jag dig vidare.

Vårvintern är som bäst precis när den är på väg att försvinna. I år bjöd den på två extra veckor. "Blir ni aldrig less på skoter och sånt?" är en fråga som kommer lite nu och då från de som inte är lika bitna som oss. Svaret är jo tillslut så är det helt ok att ställa undan skotern och övergå till att kratta gräsmattan och olja in altanen.

Det är en enorm skillnad att vara ute i januaris bitande kyla och plumsa fram i pudersnö mot att skotra i bara tröjan på stenhård skare under gassande vårsol. Var tid har sin tjusning.

I början på maj var jag lika ofta här nere på Storvindeln som uppe på höglandet och en rödingsjö. Dessa dagar lät jag skotern stå och vandrade omkring med pimpelspöet i handen. Att jag bor vackert vet jag redan även om man har lätt att bli hemmablind. Men vilken tillgång det naturnära är för mig blev ännu mer uppenbart än det tidigare varit. Tänk vilket levande skafferi!

Ute på isen mötte vi upp farbror K. Hundarna var självklart också med. Lilla Pirju försökte hänga med så gott hon kunde, men än har hon för korta ben för att hänga med en vorsteh.

Lilleman tyckte det var helt ok att åka pulka med mamma som motor istället för bakom en Lynx Ranger 550.

Fina abborrar blev det och givetvis filéad abborre till middag.

Även Pirju var sugen på fisk.

Lilleman njöt av tillvaron lika mycket som mamma.

Men när hela armen och delar av ansiktet åkte ner i fiskehålet var det inte lika roligt. I sin nyfikenhet på var fiskarna kommer ifrån blev det bara lite blött och lite kallt.

Hundarna blev trötta tillslut och tog "minuter" på renskinnet.