Ulv i fårakläder
Hund/JaktSkapad av Hanna sön, november 02, 2020 19:06:22Sista dagen i juni, strax efter sex på morgonen, stötte jag på denna underbara lilla krabat. Jag satte mig ner och tog försiktigt fram kameran. Den tultande ullbollen var både rädd och nyfiken.
Listig som en räv finns det något som heter, men det kan endast gälla vuxna sådana. Denna trodde som strutsen, bara huvudet är skymt så är jag osynlig.
Hur kan man tänka sig att skjuta dessa sötingar som mest kan liknas vid små hundvalpar? Min kära respektive har jag för länge sedan gett skjutförbud. Det är ju som att skjuta hundar. Fy vad grymt! Det vore väl en sak om man sköt dem för matens skull, men inte bara som ett nöje.
Men som så många gånger förr...
Man är väl inte sämre än att man kan ändra sig.
När jag kom hem från provet i Finland hade mina fem träningsfåglar fortfarande inte kommit hem till voljären. Ja de har väl blivit rovdjursmat, tänkte jag. Infångningslådan fick dock stå öppen några dagar till om utifall att.
Ena dagen stod jag och tittade på mina elva rapphöns som aldrig tidigare varit så kraftfulla och friska. De skulle kunna ge mig många ägg till våren så man slipper dessa osäkra rapphönsbeställningar som aldrig tycks bli levererade enligt löften, tänkte jag planerande.
Nästa dag tyckte jag att det var ovanligt tyst. Jag gick till voljären för att kolla läget och såg en höna strutta omkring i sanden. Men var är alla andra?
En och endast en rapphöna gick att frambringa hur mycket jag än letade. Men var hade de tagit vägen? Det fanns inte ett enda tecken på strid, inga fjädrar, inget blod, nothing.
Jag tittade i infångningslådan. Den var tom, men något var inte som vanligt. Den var skev och luckan in till voljären satt löst. Hmm, jag började ana ugglor.
Räven hade med våld lyckats få upp luckan som mest troligt fallit igen bakom honom. Väl i vojären hade han käkat upp alla utom en. Enda sättet att ta sig ut var att med lika mycket våld ta fart och hoppa rakt igenom nätet. Jag hittade ett strutformat hål riktat utåt i knapp rävstorlek.
Den ensamma rappisen ropade varje gryning efter sin flock och dog kort därefter av sorg och ensamhet. Naturen är grym och med den händelsen började jag se rött.
Planerna om "operation rävutrotning på skansnäsudden" började ta form på stubben. Jag smider för fulla muggar och förbereder mig väl.
Sugen på rävjakt?
Här ska hämnas!
- Kommentarer(0)http://blogg.hannaholmberg.se/#post119
