Hannas blogg 07-08

Hannas blogg 07-08

Om bloggen

Här skrivs fritt om ditt och datt...
Läs om du vill...

För er som...

AllmäntSkapad av Hanna tor, mars 12, 2009 20:58:13

...inte använder min hemsida www.hannaholmberg.se som startsida kanske jag ska lotsa till min nya blogg hannapanna.

Välkomna!

  • Kommentarer(0)http://blogg.hannaholmberg.se/#post136

Tjo vad det var livat

Blogg 2009Skapad av Hanna fre, januari 16, 2009 22:56:12

Ena dagen vaknar man av storm och hur regnet smattrar mot fönsterrutorna och endast två dagar senare är det 35 grader kallt. Jag gillar kontraster, men det känns lite väl magstarkt och smått oroväckande. Vad är det som händer?

Tänk dig att vi skulle ha fem minus på sommaren och få 1 dm snö och sedan två dagar senare har tropisk hetta på plus 35. Nått knepigt är det, bara att konstantera som Albins farbror brukar säga.

Ekonomisk kris är faktiskt inte så dumt så länge man har ett jobb kombinerat med låga fasta månadskostnader. Priserna går ner och man får mer för pengarna. Drivmedelskostnaden är vår stora post och där har det ju hänt massor. Nu är det ju nästan roligt att tanka.

Hörde för övrigt att Blocket.se förmedlade köp för 6 % av Sveriges BNP förra året. "Å hej bara" kan man säga på det. Det motsvarar runt 190 miljarder kronor. De flitigaste annonsörerna var norrbottningarna med 58 annonser på 100 personer och ett annonsvärde på 25 000 per person. Företagets omsättning för 2007 låg på över 320 miljoner med en vinst på 180 miljoner kronor. Något sånt skulle man kommit på, en enkel tjänst som alla behöver. Saker måste inte alltid vara så komplicerade. Inte allt för sällan är det enklare än vad vi kan föreställa oss. Så enkelt att vi inte upptäcker det.

Mitt skidspår blev färdigpreparerat i söndags. Det blev inte längre än knappt 2 km. Jag skulle bara låta det frysa ihop lite så kunde jag äntligen ta en tur nu när bacillerna är ett minne blott. Jag hade till och med bemödat mig att sätta upp ett par skyltar för att inte skoterkörarna ska falla för frestelsen och sabotera mitt platta och härliga spår. Då kom regnet och allt blev till en iskaka. Nu blir det att börja om.

Jag har provat olika varianter - ett spår på fem km enkel väg längs en oplogad grusväg där även skotrarna kör. Spåret blev sönderkört av fiskare som turister och krävde på tok för mycket sladdtid. Sedan blev det ett spår på isen, runt holmarna på ca 3 km. Det spåret drevade igen konstant. Dessutom högg jag björkriskor och satt ut längs spåret för att kunna sladda samma stäcka varje gång. Då högg jag nästan av mig långfingret med yxan och fick åka på akuten och sy fast fingertoppen.

Året därpå gjorde vi ett ordentligt spår i skogen. Det krävde mycket förarbete och blev på tok för kuperat och kurvigt för att njutbart kunna köras med hundarna. Som ensam skidåkare gick det väl an. I år har jag hittat lösningen tror jag. För att egga hundarna att dra säger vissa att man ska undvika stora ytor som sjöar och istället låta träden svischa förbi. Nu har jag gjort ett kort spår som jag sladdar på två varv med en bredd av fyra skotrar. Det är inte direkt kuperat och går mestadels i skogen med en avslutande snutt på isen. Det blir grejer. Peltonen here I come.

Själv har jag blivit hög på kemikalier. Ja det är sant. Jag kände hur balansen började bli ostabil och rummet inte hängde med när jag vred på huvudet. Ögonen började rinna, sedan kom illamåendet och huvudvärken. Jag befann mig i en ding ding värld.

Anledningen till drogandet beror på att vi jobbar undan det vi inte kunde göra under julledigheten på grund av sjukdom. Vi målar om de laserade trätaken. Vid minus 30 är det inte lätt att sörja för god ventilation.

Det blir vitt vitt vitt. Nu gäller det att ligga i om vi ska få detta gjort innan man vill ägna all ledig tid utomhus på skidor, skoter eller med bössan på rygg.

Eftersom vi inte bor så stort har vi länsat övervåningen på grejer och flyttat dem en våning ner där vi även sover på madrasser. Snacka om compact living.

Sedan måste man ju försöka spara på golv och tapet. Plasten vi ville använda på väggarna hade en icke tapetvänlig tejp längs ena kanten. Tillslut fick vi tag på en ny separat tejp (blå) som ska vara lätt att ta bort. Denna tejpade vi först och plasten sedan.

Innan man målar så slipar man. Hannapanna in action.

Nu är allt grundat och vi beräknar att bli färdiga imorgon. Sedan är det dags för taket på nedervåningen. När vi liks håller på att rumstera så bestämde vi oss för att även byta golv. Våra fyrfota har nött upp grangolvet så man får stickor under fötterna. Golvet hämtar vi till veckan och lägger in veckan därpå. Jag ska ta lite bilder så ska ni få se hur fint det blev.

Blir det bara väder så hade jag tänkt att ta med mig Gira och bössan på en liten sväng. Jag hittade nämligen fågel förra helgen, 10 st närmare bestämt. Med lite tur så är de kvar.

Gotti gotti ;-)

  • Kommentarer(3)http://blogg.hannaholmberg.se/#post135

Bättre och bättre

AllmäntSkapad av Hanna lör, januari 10, 2009 10:47:39

...dag för dag.

Nu känner man sakta sakta hur orken successivt kommer tillbaka. Den ljuddämpande plåtburken som skallen isolerats i har snart snutits ut med mängder av näsdukar. Ni har väl sett reklamen? Att näsan fortfarande sitter kvar relativt oskadd är ett under. Man måste vara uppbyggd av rätt bra läkkött trots allt.

Med tanke på reklam så har jag väl aldrig sett så mycket tv som under denna julledighet. Jag hoppas verkligen att jag gjort bort den dosen för lång tid framöver. Tv:n är bra tidsfördriv, men faktiskt inte så mycket mer. Visst händer det att man lär sig något nytt, men det mesta är bara skrot. Sånt som man mår lika bra och ännu bättre av att inte se. Jag investerar gärna tiden i något annat.

Bagarstugan är på väg uppåt. Pillermyran har vaknat till liv igen och trotsat den 30-gradiga kylan. Allt går om man klär sig, heter det visst. Om sanningen ska fram så har jag saknat pillersidan betydligt mer än vad jag trodde. Det är lätt att inbilla sig att "vi behöver ta igen oss och mysa stilla lugnt i soffan". Skitsnack! Det finns inget mer enerverade än sånt när man inget hellre vill än att vara aktivare än någonsin. Dessutom klagar karlarna var femte minut dag som natt om hur jobbigt det är att vara sjuk. Lägg energin på att bli frisk istället vetja.

Så här ser bargarstugan ut, eller ja det är väl fortfarande en hel del som fattas men lite ser ni i alla fall.

...och här har det hänt lite till.

Även idag är det full rulle. Nu är det gavelspetsarna som ska upp och även de tunga runda stockarna som ska fungera som längsgående takåsar. Nog blir det fint så småningom men det går hundra gånger fortare med vanligt hyvlat och rakt resvirke. Det är annat än gammalt timmer som stått och blivit vinn i hundra år. Stugan är från början av 1900-talet.

Bagarstugan består av två rum med ett sovloft över lite drygt vänstra halvan. Den kommer att fungera som bagarstuga och inredas med alla gamla prylar man samlat på sig. Det kommer garanterat att bli skitmysigt. Jag ser redan fram emot att fira jul i den. Stugan kommer även att finnas för alla vänner med fyrfotingar som vill komma och hälsa på. Loftet som finns ovanför garaget har jag lovat nära och kära att hålla allergifri.

Sedan har några fler sk djur gått vårt öde till mötes. Det har blivit en skata, en nötskrika, en räv och två mårdar. Torts detta har vi fortfarande en räv och en mård som smyger runt knutarna. Hur många sådana här djur finns det egentligen? Vi måste nog ligga i om mina kommande fasaner ska bli annat än smaskig söndagsmiddag.

Trettondagsafton var jag ute på den första långa skoterturen. Vi var åtta skotrar som pinnade på i ca 5 mil. Det var lika trevligt som vanligt. Det riktigt positiva var att jag såg ovanligt många fågeltraj trots att vi inte var ända upp på de riktiga ripmarkerna. Tänkte jag skulle köra en sväng idag och se om det är lönt att plocka fram bössan och låta hunden lukta på något gott. Sedan måste även skidspåren sladdas så att julhullet blir ett minne blott och att hundarna får upp bra flås till att springa fjällsida upp och fjällsida ner.

Tjingeling!

  • Kommentarer(2)http://blogg.hannaholmberg.se/#post134

Hejsan hoppsan

AllmäntSkapad av Hanna tor, januari 01, 2009 16:22:42

...hur saker och ting kan bli, ljusår från det man tänkt sig.

År 2008 går till historien som hannapannas sjukaste. Först började jag året med 4 månader utan möjlighet att gå, sedan gick hela semestern till host, snörvel och alvedon. Efter att under andra advent träffat oändligt med baciller i Skellefteå åkte jag dit igen med hög feber och sängläge i nästan en vecka. För att försöka se lite ljust på tillvaron så var jag rätt så nöjd att jag gjort bort detta innan jul och ledighet.

Våra julfrämmande var sjuka, men eftersom jag redan haft den sjukan och var immun så sammanstrålade vi med klappar, mys och mat. Jo tjena! Jag hann bara med en skidtur innan det återigen var dags att krypa ner under täcket och knapra på alvedon som värsta pillertrillaren. Det var enda sättet för att slippa alla konstiga drömmar i halvvaket yrande.

Jag spelade ett spel, där spelplanen svävade lodrätt i luften. Den bestod av ihåliga rutor där jag skulle placera små tomtenissar på kortast möjligast tid. Jag var ganska snabb men lyckades aldig slutföra spelet, utan var tvungen att börja om hela tiden. Helknäppt, jag håller med.

Min kära make har hållit mig sällskap i den yrande febervärlden. Vi har väl varit mer eller mindre sjuk sedan andra advent. Tillslut var vi tvungna att ta oss ner på sjukan och lämna prov ifall antibiotikan kunde ta död på bacillerna. Men tyvärr, eller hur man nu ska se det, så är det influensaviruset som drabbat oss. Det var bara att gilla läget och se till att bli frisk, lagom till när man börjar jobba igen.

Någon sistaminuten blev det ju såklart aldrig tal om.

Nyår.

Ja, vi skulle träffa en bunt härliga vänner, men tyvärr är denna influensa ganska smittsam. Denna tjuriga åkomma är inget man önskar någon annan. Vi valde att sätta oss själva i karantän och stanna hemma. Det är väl inte det roligaste sättet att säga tack och hej till det gamla och nya året...men vad gör man.

Eftersom jag var den som för tillfället hade lägst feber tog jag ansvar att försöka fixa en nyårssupé. Det är ju nyår även om man är sjuk. När man bor ute i ödemarken får man ta det man har. Får jag säga det själv så lyckades jag knåpa ihop en rätt skaplig trerätters.

Rökt älghjärta fick utgöra basen till förrätten. Delar av den hackades och rördes ihop med crème fraiche, purjolök och pepparrotvisp. Resten skivades och serverades på kavring tillsammans med en grön kvist och råa lingon.

Huvudrättens såg ut såhär:

Stekta ripbröst serverat med potatisbakelse, kantareller och kryddig kanelsky.

Till efterrätten fick det vara nog med lappländska delikatesser. Där gjorde jag en hemmagjord polkagrisglass av grädde, äggula, florsocker och hackad polkagris.

Vi blev mätta och belåtna och skålade in det nya året med ett glas julmust. Jag orkade till och med vara vaken ända till tolvslaget. Inte illa pinkat! :-)

Och se, det blev ju nytt år i år också...

Nu ska jag börja grunna på årskrönikan och även planera lite trivsamma och utmanande aktiviteter under det kommande året.

Gott nytt år på er alla!

  • Kommentarer(3)http://blogg.hannaholmberg.se/#post133

Stök och bök

Blogg 2008Skapad av Hanna lör, december 20, 2020 17:23:17

...är väl den allmänna sysselsättningen hos gemene man så här strax före jul.

Jag har tagit en paus med hemsidan. Det kan vara skönt med små andrum ibland.

Här har det blivit några färre "mindre nödvändiga" djur i skogen.

Det har blivit två rävar och åtta nötskrikor.

Blog Image

Kalle (Albins farbror) är med i rovdjurskampanjen och stod som fotomodell.

Fisket med det stora rutiga draget börjar även lida mot sitt slut. Vi brukar ge oss när isen blivit jobbigt tjock. Mesta fisken får man innan jul. Vi har fått mer än i fjol. Största öringen vägde hela 6,5 kg.

Blog Image

Min kära make har blivit en hejare på att filéa.

Blog Image

De små filéerna är från en fisk på knappa 2 kg.

Fisken är inte till salu, men som vanligt är jag aldrig bangen att bjuda på middag.

Välkommen!

  • Kommentarer(0)http://blogg.hannaholmberg.se/#post132
Nästa »