thehannapanna

thehannapanna

Om bloggen

Läs om fina fräcka framfusiga tokfians fiffiga funderingar, fantasier, fadäser och förehavanden

Tack

Blogg 2009Posted by Hanna Mon, November 09, 2020 10:15:50

Här kommer en liten hälsning till alla er som gratulerat oss:

Vi gjorde en fotostudio hemma med ett lakan över sänggaveln. Med hjälp av företaget www.optimalprint.se knåpade vi ihop detta kort. Snabbt, enkelt och billigt! Rekommenderas!

Ottan

Blogg 2009Posted by Hanna Sun, November 08, 2020 09:20:54

Jag gick upp i ottan idag för att hjälpa Matti baka pappas första farsdagstårta.
För er som har lite fantasi kan se att det står "far" med nonstop...eller ja, kanske till och med mycket fantasi. Matti ritade sin första teckning på pappas grattiskort. Det blev många streck på händerna och några på papperet, men hålla pennan det kunde han även om den hellre ville till munnen.

Jag har varit på resande fot en del sista tiden, från E45 söderut och vidare längs E12 mot kusten med stopp lite här och lite där. Det är både nyttigt och kul att byta miljö ibland. Otroligt vad hemmakär man blivit sedan lilleman kom till världen. Dagarna flyger förbi, för att inte tala om veckorna. Det är ju snart jul!

Enklast och skönast är att bara vara hemma. Jag förstår nu att det är lätt att bli bekväm som förälder. Matti har ju redan hängt med än hit och än dit inklusive 7 turer upp på fjället. Jag får ju inte stanna av nu. Miljöträning för oss båda blev ett måste.

Ett av stoppen var hos alltid lika goa gammelfarmor Sally.

Vid den tidigare miljöträningen fick min äkta hälft känna på hur tungt det är att vara gravid. Här är vi på fjället och Matti sitter skönt hos pappa i Baby Björn.

Här är sitter vi nöjda och glada efter en matstund. Att amma i såväl spöregn som snöstrom på surblöta myrar och kala berghällar har varit en utmaning. Bröstvärmare från Apoteket var en smart investering efter jag fått känna den smärta som slarvet kan ge.

Utekläderna till Matti har vi fått låna från några schweiziska kompisar. De har stor erfarenhet av uteliv med hela familjen. Overallen är av äkta dun. Innanför den har Matti en ylledräkt och ett underställ från Pantagonia. Varm, torr och mätt ger en glad och nöjd bäbis.

Tanken var först att fjällturerna skulle bli korta med långa stunder av vila. Första dagens ripjakt (två månader efter förlossningen) landade på endast 11 timmar och dryga två mils vandring...i hällregn. Det är inte lätt att vara klok när vita vingar flyger i luften och mamma vill panga. Lite mer skytteträning hade väl inte skadat, men kul hade vi.

Dessvärre ha galenskapen lett till att jag har känningar i svanskotan vid vissa rörelser. Jag hoppas verkligen att det går över. Är huvudet dumt så får kroppen lida. Men samtidigt så...det som inte dödar det härdar. Man har ju frihet att välja det talesätt som talar till ens fördel. :-)

Ni som hängt med i dressyrdagboken har sett att fågeljakten inte gått något vidare i år. Att jag trots amningsdåsigheten tvingat mig igenom en höst med motgång både här och där har kostat sitt. Jag citerar min man efter provet i Mittådalen "Hanna, visst gör du det här för att du tycker det är roligt?". Jag hade och har svårt att svara på den frågan.

Älgjakten, för de två karlarna i min närhet, har gått otroligt lysande. De sköt tillsammans hela sju älgar för Nissas Kaveri som fullständigt briljerat denna höst. Varje dag har varit jakt med stort J. Det är nästan så att till och med jag blir sugen att konvertera.

Här är Kalle med sin tredje älg, en kviga.

Karlarnas förberedelse innan jakten bestod av cykelträning en mil om dagen. Sedan återstod bara att släppa loss hundkrafterna i skogen. Det är inte undra på att man måste stanna upp och fundera på sitt eget val av jaktform när man lägger ner hundra gånger mer tid i förberedelse samt hämtar hem hundra gånger mindre resultat. MEN jag vet att det finns de som lyckas ortoligt bra med fågeljakten också. Hur de gör, det vet i stackarn?

Mot alla odds fick jag en dröm uppfylld tidigare i veckan. En blåsvart jumbojet strök med framför pipan efter ett snyggt jobb av Gira. Så länge det finns liv finns det hopp. (Jag kan inte låta bli sådana där klyschor.) Det behövs inte mycket medgång för att ge mersmak. Tjurig som man är kommer jag inte att ge mig i första taget. Kan andra så borde väl jag också kunna, även om jag kanske måste träna lite mer än andra. Eller hur!?

Hur som, är det med stor glädje som jag visar denna bild. Jag trodde inte i min vildaste fantasi att det skulle ske i år och än mindre med tanke på trollen som härjat i Gira. Det här behövde jag. (Fler bilder finns i dressyrdagboken.)

Fredagsmys

Blogg 2009Posted by Hanna Fri, October 16, 2020 14:19:33

Nu är det slut på veckan, det är dags för fredagsmyyyyyyyyys! Se och hör

Kanske ligger det något i det gamlingarna brukar säga här i byn. "Snön försvinner om björnarna lämnar spår". Voilà!

Spår av nallebrum i snön och vips så försvann den.

Jag stortrivs att vara mamma. Det är skönt att vara hemma och jag njuter av varje dag. Det är härligt att få vara så behövd och att få älska så gränslöst. Min lilla son utvecklas fortare än jag hinner uppfatta. Människokroppen är otrolig!

Är han snäll, frågar många. Hur ska ett spädbarn kunna vara något annat? Alla barn är ju snälla. Sedan finns det dem som får kämpa med krämpor av olika slag. Denna kamp kan göra föräldrarna näst intill uppgivna över att kunna hjälpa och underlätta för sina små. Barnet signalerar ju bara att allt inte är som det ska.

Vi har haft turen att klara oss utan krämpor än så länge. Han sover bra och äter som en häst. Tre och en halv månad med en vikt på dryga 8,5 kg säger väl det mesta. Jag tänkte försöka mig på att amma helt till dess han är sex månader. Vi får väl se hur det går.

Just nu är händerna i munnen för jämnan. Det kliar och irriterar.

För nära och kära tänkte jag bjuda på en suddig och mörk snutt från min mobil där Matti upptäcker sin egen rösts högre register. Länken är bara öppen för 25 tittare. Efter det måste jag ställa om räknaren. Kan du inte se nu så återkom på ett tag.

Säljes

Blogg 2009Posted by Hanna Fri, October 09, 2020 10:51:52

På tal om blocket.se...

Jag är i bilbytartagen. Nu kommer vintern och jag vill ha fyra däck som snurrar samtidigt. Ni som vet var vi bor och har kört vår väg vet varför. Många gånger har vägen varit FÖR smal och kurvorna FÖR skarp. Än har jag klarat mig och bilen, men ATT det varit nära många gånger.

Någon som är sugen på min Volvo V70 tdi -98?

Mansslukerska

Blogg 2009Posted by Hanna Thu, October 08, 2020 08:40:27
Vad är det mellan karlar och blocket egentligen???

Kung Bore

Blogg 2009Posted by Hanna Wed, October 07, 2020 13:07:53

Ja bara för att jag senast igår hälsade dig välkommen menade jag inte att du behövde komma direkt.

På tal om snö och kyla...

När vi kom hem från BB grävde vi ner en jordvärmeslang i backen. Det var med mycket möda och stort besvär. Tack och lov hade vi hjälp av Kalle.

Ofta är det vi tre som gör både det ena och det andra tillsammans. Jag förevigar en del genom kameralinsen och lägger ut en och annan bild. Det som slår mig när jag tittar på nya som gamla upptåg är att det är många leenden och mycket glädje. Vi trivs ihop, vi tre...eller ja fyra är vi ju nu för tiden. Matti kommer nog också att trivas.

Den här bliden är ett bevis på det. Man kan spela luftgitarr med spaden om man vill ha lite kul i geggan.

Det märkliga är att det finns antioptimistiska inlandsbor som har negativa synpunkter på det som skrivs på min sida och hur dessa härliga människor kan gå med på att läggas ut på internet. Varför har man det tro? Tål man inte att se de som trivs med livet? Det intressantaste är att dessa (fåtal) personer inte kan låta bli att läsa det jag skriver. Bara det säger det mesta tycker jag. De är väl aldrig nyfiken?

Man får vara nyfiken. Jag skriver för att ni ska få ta del av mitt liv, inklusive antioptimister. Istället för att ha en sån där tråkig inställning och fälla syrliga kommentarer är du välkommen att hänga på våra upptåg. Vi stänger inte för någon. Kom förbi på en kopp kaffe vetja!

Förra veckan var rörkrökaren och eldragaren här och installerade värmepunpen. Nu har vi golvvärme i hela garaget. Oj, vad tvätten kommer att torka snabbt. När utbyggnaden på huset (görs i vinter) är klar kopplar vi även in kulverten som går till huset. Efter många om och men och funderationer hit och dit har vi äntligen vår värmekälla klar. Det känns bra.

Hösten

Blogg 2009Posted by Hanna Tue, October 06, 2020 11:21:01

...den mest intensiva årstiden. Det är då man ska plocka, samla, paketera, fylla och lagra inför den sterila och bistra vintern. Naturen går mot vintervila och erbjuder dessförinnan sitt bästa för oss att ta del av.

Bär och svamp, frukt och grönt, kött och fisk. Allt finns i naturen mer eller mindre lättillgängligt. Vissa saker kräver tidig förberedelse, andra kräver tålamod och somliga skicklighet. Den gemensamma nämnaren är dock, naturen.

Farbror Kalle är den som fyllt förrådet med fisk. Hur många och hur mycket han fått på fiskespöet under sommaren får ni fråga honom. Vindelälvens öring är bland det godaste och mest hälsosamma man kan äta. Jag är enormt tacksam till den möjligheten.

För er som inte kommer ihåg så fick min kära make en aimpoint i 30-års present. Vi som gav gåvan förväntade oss lite resultat och visst fick vi det. Det blev en udda tolvtaggare på ca 300 kg. Bra jobbat av både hundförare och hund!

Tre av dagens älgjägare hjälps åt att böka upp bamsingen på vagnen till fyrhjulingen.

Albin och Kalle turas om att gå med denna duktiga älghund, Nissas Kaveri (kompis på finska). Finns det älg i området så letar han reda på den och ställer den. Finns ingen i närheten så springer han till dess han hittar någon. Det har inte gått en dag utan spänning. Investeringen i en Garmin Astro har visat vilken kvalitet hunden håller. Vi har fått se hur Kaveri lägger upp sitt sök, hur han jobbar med älgarna, vilka flyktvägar älgarna oftast tar och hur han åter tar kontakt med hundföraren. Snacka om energibesparing och effektivisering av jakten genom den där geniala uppfinningen.

Kalle har skjutit två älgar för Kaveri så här långt. Nu är det uppehåll och två älgar återstår på licensen.

En fyrhjuling med vagn används för att snabbt och smidigt frakta hem älgen. För bara ett par år sedan var det skogsslakt som gällde. Då bars älgen hem i delar med handkraft.

I mitten av september var vi på sarvslakt. Min kära arbetade ett par dagar innan tillsammans med några renägare genom att med motorcykel samla ihop renarna till Kraipe.

Här är det bara sarvarna som ska fångas med "suohpiken" eller kasttömmen.

Albin och Gunilla var dagens radarpar i renhagen. När den ena kastat fast i hornen så kastar nästa fast i ett bakben. Utan detta är renen på tok för stark för att hanskas med.

Här är renen på väg till slaktmasken.

Husbehovsrenarna samlas under ett plåttak. Övriga går direkt till slaktbilen.

Efter den dagen hade vi förutom älgkött även en ren i frysen plus några renskinn på tork. De är toppen för rumpan i vårvinterns snögropar och sollapning.

I trädgårdslandet har vi skördat drygt två och en halv tunna mandelpotatis (en tunna = 8 st 15 liters hinkar), ett antal morötter, ärtskidor, jordgubbar, örter, lök och sallad.

Lite blåbär till saft, lingon till sylt och kantareller som tillbehör till viltköttet så är vi mer än nöjd för denna höst. Eller ja, lite fler vilda fågelbröst hade jag inte sagt nej till. De räcker väl till knappt en middag i månaden. Som tur är har jag mina fasaner. De är goda. En av de godaste fågelmiddagar jag ätit var hos våra vänner i Arvidsjaur. Marinerade och grillade bröst av diverse skogsfågel. Utsökt!

Välkommen vinter!

Ett par kaniner?

Blogg 2009Posted by Hanna Sat, September 19, 2020 22:02:06

Kanske skulle smaka?

Ja, inte för att ätas dåra.

Undrar om det är någon som vill ha mina två söta kaniner, mor och dotter?

Det tar ett par år innan jag har glädje av dem igen och då skaffar jag hellre nya.

Så vill du ha dem så får du dem. En fodersäck ingår.

Hör av dig senast när snön kommer!

« PreviousNext »