Okidoki
TankarSkapad av Hanna tor, september 11, 2020 22:06:21...som en speciell vän brukar säga.
Här på bloggen delar jag med mig av mina tankar. De innefattar med- och motgång, glädje och sorg, allvar och humor, frågor och svar, klokhet och galenskap.
Väljer du att läsa här så får du ta det som skrivs som det är, rätt upp och ner. Jag äger inga sanningar. Jag bjuder på mig själv, förhoppningsvis till nytta för någon annan. För jag vet att jag inte är ensam med tankar...om livet.
Jag har fått lite pikar från när och fjärran om två saker jag skrivit i dressyrdagboken. En av dem har jag justerat just för att det kom till min kännedom att en person tagit illa vid sig av mitt uttalande. Tack för upplysningen.
Min avsikt är aldrig att skada någon specifik person. Uppfattas det så ber jag så hemskt mycket om ursäkt och justerar detta o m g.
Det jag egentligen menade riktar sig till en grupp aktiva inom hundvärlden. Den åsikten står jag fast vid. Försöker man vara seriös i sina försök att meritera en hund vill man även bli seriöst bemött. Om jag någon gång får en domare som inte orkar med en provdag för att han/hon är bakfull kommer jag att agera.
Den andra saken jag fått pikar om är att jag skrev "Provet är genomfört och vi var med i matchen in i det sista trots att vi aldrig fick visa det jag var säkrast på, fågelsituationer. Det bådar gott för framtiden." Varför reagerar man på en sådan sak? Varför ska jantelagen styra oss jämt och ständigt?
Tror man verkligen att jag, som är nybörjare och går mitt första prov, tillsammans med min hund fixar alla möjliga och omöjliga fågelsituationer oavsett förhållanden? Nej, det gör vi inte. Det är den egna tolkningen som säger det.
Tänker man lite längre och har följt min utveckling inom denna hundvärld begriper man också varför jag är säkrast på fågelsituationer. Även om jag tränat till största delen på mina egna fåglar så har jag sammanlagt säkert 100 fågelsituationer bakom mig. Jag har inte sagt 100 lyckade fågelsituationer. Efter det antalet lär man sig läsa hunden och vad den är på väg att göra. Jag har jobbat, justerat och fikulerat efter bästa förmåga som orutinerad och det har gått, sådär.
Men jämför man med att föra hund på fält, hundens sök, reviering och fågelfinnarförmåga, fart och vidd, hundens påverkan av partner, förare och provgrupp - har jag knappt en susning. Är det då konstigt att jag känner mig säkrast på fågelsituationer?
Men hur som helst, här på denna blogg kan man lämna kommentarer. Jag har redan fått höra en hel del via ryktesvägen, både ris och ros. Har du något att säga så lämna en kommentar alternativt slå en pling.
Jag vill stå för mina åsikter, gör det du också.- Kommentarer(0)http://blogg.hannaholmberg.se/#post108
