Alltid som planerat
AllmäntSkapad av Hanna tis, juli 29, 2008 12:23:23Visst blir det alltid som planerat?
Allt faller på plats precis som man tyckt och tänkt i förväg.
Inget kommer emellan, allt flyter på och allt går ens väg.
På så sätt kan man ju strukturera och planera sig fram till det mest optimala livet där ingen tid går till spillo och man utnyttjar allt till max. Det måste vara det man menar med att ”leva fullt ut”, att få som man vill och göra vad man vill. Allt blir möjligt.
Men är det verkligen eftersträvansvärt?
Nä fy bubblan, säger jag bara. Livet ska innehålla överraskningar för att vara levande. Man får aldrig vara rädd för förändring om man ska leva livet och då blir det sällan som planerat.
Då kan man med rätta fråga mig varför jag planerar upp min tillvaro som jag gör när hälften knappt blir verklighet. Titta i min dressyragenda så får ni se. Där visar jag bara hundlivet. Det är inte det enda jag ägnar mig åt. Min privata agenda är minst sagt full.
Jag vet att några blir stressad över att inte ha en ledig helg på evigheter. Själv skulle jag inte klara att inte ha något att längta till och se fram emot. Jag vill att det ska hända grejer, helst hela tiden. Sedan om grejerna inte blir de jag tänkt gör mindre, huvudsaken inte livet stagnerar. Då känner jag att jag lever. Men det är jag. Alla känner inte lika.
Hur som helst så skulle jag till vorstehträffen i Råneå den gångna helgen. Men eftersom mentalbeskrivningen var fulltecknad och eftersöksgrenarna redan avklarade ändrade jag planeringen (som så många gånger förr) till att åka på Fäviken Game Fair. Jag såg fram emot fint väder och massor med likasinnade människor. Jag var bland mycket annat lite sugen att ställa upp med Gira i apporttävlingen. Man kan ju inte mer än förlora. Vinner gör man aldrig så länge man inte vågar ställa upp.
Jag och min man har för första gången hela fem veckors semester tillsammans. Som mest har vi haft tre veckor. Då byggde vi huset från tidig morgon till sen kväll, inte mycket till vila. Förra sommaren skulle vi ha två veckor, men det ändrades snabbt till noll på grund av arbete. En nära anhörig var/är helt övertygad att vi kommer gräla som aldrig förr nu när vi tvingas umgås och försöka vila under så lång tid.
Gubbelubben blev sjuk på sin första semesterdag efter han kom ner från fjällen och kalvmärkningen. Han har varit sjuk i tre veckor och hostat hela nätterna. Tur att man sover som en klubbad säl. Jag vet inte vad som skulle få mig att inte somna och än mindre vakna.
Själv klarade jag mig i två och en halv vecka. Jag hann just säga ”vilket fantastiskt immunförsvar jag har” så åkte jag dit med buller och bång i samband med att hans förkylning tog ny fart efter ett bastubad. Det tog mindre än ett dygn den här gången.
Det är verkligen synd om karlarna när de är sjuk. De verkar få så ont överallt på något sätt. Jag fick höra ”du verkar inte lika sjuk som mig”. Då svarade jag ”nä, kan det kanske bero på att jag inte klagar varannan minut”. Jag vet varför det är kvinnorna som föder barn. Män förvandlas ju till veklingar på nolltid för minsta lilla febertopp. De skulle aldrig fixa en graviditet på 9 månader och än mindre en förlossning.
I fredags skulle vi åkt till Fäviken, men med feber, 25 grader varmt och nätter i tält fick oss att välja ytterligare en helg hemma i Skansnäs. Det var ett klokt beslut. Samma dag bokade vi en stuga på Piteå Havsbad under noliaveckan. Då får vi se om allt blir enligt planerna denna gång. Hoppas och hoppas inte! Jag vill ta mig dit, helt klart, men väl där får det gärna hända lite oförutsedda grejer. Det skadar inte utan ger oftast minnen för livet.
Det bästa är om det man planerat faller in på ett sätt som aldrig var planerat.- Kommentarer(0)http://blogg.hannaholmberg.se/#post103
