Minkens dotter
TipsSkapad av Hanna ons, maj 09, 2007 15:52:32Jag kan lite om mycket... och en sak kan jag lite mer...
Du ska få lära dig hur man kikmetar efter röding på vintern. Hur man nu kikar efter röding på sommaren vet jag inte men... för tydlighetens skull...
Många vinterdagar under min uppväxt tillbringade jag med min pappa vid Marsfjällen och sjön Ransaren. Kanske såg ni tv programmet Storrödingen som delvis var filmat där.
En del föräldrar säger att deras barn ska få upptäcka och utveckla sina egna intressen. En sak är säker, umgänge och tid med sina föräldrar är ovärderlig under uppväxten. För att föräldrarna ska må bra måste de även kunna kombinera familjeliv med egna intressen. Detta görs enklast om barnen kan följa med på det föräldrarna gör. Jag tror att liknande intressen bara är positivt. Man har något gemensamt.
För mig är det helt och hållet pappas förtjänst att jag blivit så naturintresserad. Tack vare att jag fick följa med på hans upptåg. Det var väl inte så kul varje dag... i snöstorm eller 30 grader kallt. I dag som vuxen kan vi ringa och surra om hur fisket gått eller önska varanrda "skitjakt". Samtalsämnet tar aldig slut.
När man kikmetar efter röding ska man klara fyra moment innan fisken ligger på isen.
1. Locka till dig fisken
Jag använder blänken i koppar eller mässing. Silver använder jag på djupare vatten. På Ransaren ska man ha så stort blänke som möjligt, storgitsen brukar vara bra. Tafsen är ca 20 cm lång och avslutas med en gul nymf med brunt huvud (som pappa binder).
För att locka fisken låter jag blänket dansa runt i hålet nästan hela tiden, runt runt och från kant till kant. Det är bara korta stunder som blänket är stilla och jag bara dallrar med nymfen. Om någon intill mig har sett eller känt en fisk får blänket dansa som aldrig förr. Tro det eller ej men fisken kommer till mitt hål... förutsatt att inte min granne gör likadant.
Viktigast är att aldrig låta fisken hugga första gången.
2. Sätt fart på fisken så att den hugger
Några säger att fisken inte är på taget när den bara stryker mot kroken eller går förbi i hålets kant. Detta tillåter jag aldrig.
Kommer en fisk glidandes utan fart släpper jag snabbt blänket i huvudet på fisken... försöker i alla fall. Kommer inte fisken tillbaka så skulle den inte ha tagit i första läget heller. På detta sätt kan jag reta upp fisken och sätta lite fart på den.
Kommer fisken med fart redan första gången dallrar jag med nymfen och rycker undan precis då fisken ska hugga. Nästa gång fisken kommer gapar den ordentligt utan tvekan. Risken för att du förlorar fisken under bärgningen är betydligt mindre.
3. Ryck fast fisken på kroken
Många använder alldeles för mjuka pimpelspön för ismete. Det är viktigt att inte spötoppen är för mjuk. Med ett styvt spö kan du göra ett ordentligt och snabbt motryck så att hullingen går in tillräckligt. Rullen är lika viktig. Den får inte rassla till och ge efter vi motrycket.
Timingen på rycket är avgörande. Rycker du för tidigt finns risk att du sliter ut kroken ur fiskens mun. Rycker du för sent hinner fisken spotta ut kroken. Med lite erfarenhet lär man sig att se på fiskens gälar (står ut som mest) när det är dags att rycka.
4. Bärga fisken upp på isen
Här är det många som har problem. Det svåra är när du ska gå upp från liggande till knästående. Viktigast är att hålla linan sträckt men samtidigt löst så den kan glida genom handen om fisken gör ett kraftigt motryck. Handen får fungera som slirbroms.
Jag har varit med om fiskar som rusat rakt upp mot hålet för att sedan vända med full kraft. I dessa lägen gäller det att vara med och snabbt få med sig linan. Det är händerna och armarna man använder när man bärgar en fisk, inte rullen.
När fisken väl är i hålet kommer sista svårigheten, när den lämnar vattenytan. Många känner säkert igen sig att kroken lossnar precis när fiskens huvud kommit upp ur vattnet. Snabbt som ögat rakar man ner hela armen i hålet utan att hinna kavla upp kläderna. Med lite tur kan man hinna få tag på fisken. För att undvika detta förbereder man sista bärgningen genom att ta tag under fiskens gälar precis innan den når vattenytan. Ett tips hur man får detta moment att flyta på är att man använder handen. Dra med tummroten på ena sida och pekfingerleden på andra sidan om fisken. Dra på fiskens undersida fram mot huvudet. När du kommer till gärlarna klämmer du åt så attt ditt grepp glider in under gälarna. Jag lovar du tappar inte fisken.
Som du kanske förstår är kikmete oslagbart om man vill ha spännade fiske och få mycket fisk. Vid känselmete missar man de två första momenten av de fyra som jag beskrivit ovan. Kort och gott... chansen halveras.
Lär dig alla fyra moment... då lovar jag att möjligheterna till att få den där störrödingen som vi alla längtar efter, ökar markant.
Ja... detta har jag lärt mig av Ransarminken... med andra ord min pappa. Han fick det smeknamnet av en anledning som du säkert förstår. Som minkens dotter har jag faktisk lyckats klå honom ett par gånger. Men det är inte utan ansträngning.
- Kommentarer(0)http://blogg.hannaholmberg.se/#post11
