April april...
AllmäntSkapad av Hanna ons, april 02, 2021 22:46:17...någon som blev lurad igår?
Själv klarade jag mig med glans. Min dos av lurendrejeri fick jag dagen innan, mer om det längre ner.
Någon som gick på döda gubben med antik snowboard som Stig Strand hittat framtinad i Syterglaciären? Eller den stora daggmaskodlingen som radion rapporterade om? Det skulle vara en ovanligt stor och fet daggmask med det latinska namnet lurus aprillus, eller något liknande.
Roligast var nog tidningen Dagen som berättade om en kyrka som införskaffat en kollektomat för betalkort med vinstchans. Enligt bibeln så får man tusenfalt tillbaka på det man offrar. Kollektomaten var uppbyggd med ett lottosystem där man hade chans att vinna tillbaka 1000 gånger mer än offersumman. Det var visst många upprörda troende som hört av sig till kyrkan om hur man kunde koppla ihop offer med något så hedniskt som lotto.
Undra om de blev mer upprörda när de fick höra "april april"? 
Själv så har jag tagit ett stort steg i utvecklingen, eller snarare fallit för grupptrycket. Jag har stått emot länge nog, så det var väl på tiden.
Vår gamla tv med träimitation och rattinställning har gjort sitt. Ljuset gick inte att få mer än på max och ljudet fick man tillbaka med en kraftig dunk mitt på. Det enda man såg av väderpresentatören var en arm som svepte förbi över kartan och fyra av fem prickar på måltavlorna var utanför bild under skidskyttetävlingarna. Tur att hela tavlan blinkade röd vid bommarna så man fick någon form av spänning.
Efter många om och men hittade vi en komplett anläggning till rätt kurs. Tack alla som hjälpt mig med råd och tips. Det blev en 40'' platt-tv från Sony och ett hemmabiosystem med 5.1-ljud från LG. Albin önskade en bra tv och jag ett bra musikljud.
Albin har julafton.
Nu ska vi bara hitta någon snygg möblering så subwoofern, centerhögtalaren, dvd:n och digitalmottagaren finner sin rätta plats. För mig är detta ingen liten investering. Jag har aldrig ens ägt en video. Nu har jag till och med spelat musik via en dvd och ett usb-minne. Utvecklad, eller hur!?
Musiken jag lyssnat på tidigare har kommit ur min första stereo med lp-spelare, cd och inte minst dubbelkasett, så att man kunde spela av kompisarnas blandband från trax-listan. Jag hade själv sparat ihop pengarna till den från mitt sommarjobb på Byggelit. Första cd:n köpte jag samtidigt som stereon, Michael Boltons Soul Provider från 1989 med supersmör-hiten How am I supposed to live without you. Till den låten har man dansat både en och två tryckare. Oj vad nostalgisk jag blir bara av att tänka på det. Kanske skulle plocka fram cd:n ur gömmorna och lyssna hur musiken låter ur en riktig anlägging.
En kompis som jag rådfrågat lite inför inköpet av nymodigheten pratar jag med lite nu och då. Man delar tips och trix, tankar och idéer. Jag är en missbrukare av ironi och kan lite nu och då dra till med både det ena och det andra när jag pratar med folk, speciellt skrivandes. Detta på både gott och ont.
Denna dag (i förrgår) trodde jag att jag varit lite för ironisk, nästan kaxig, på ett sätt som tog lite illa på min samtalspartner. Han blev tyst och konstig. Irriterad satt jag och tänkte på mig själv och mitt sätt att uttrycka mig. "Åh nej, varför skrev jag så där, tänk om han blev ledsen."
Mitt i det läget ringde telefonen, det var från Radiotjänst. De hade fått information om att jag köpt en ny tv samt att jag inte betalat tv-licens. "Jo men det har vi" sa jag övertygande. "Nä, Hanna Holmberg, det finns ingen information om det för senaste året." Då fick jag lov att tänka efter. Hade jag inte sett en sån räkning för inte så länge sedan? Mitt namn, var hade de fått det ifrån? Det var Albin som betalat tv:n med kortet och även han som stod på licens-fakturan. "Har ni kollat på Albin Holmberg" frågade jag samtidigt som jag snabbt letade reda på gireringsblocket. Men Radiotjänst stod på sig "nä ni har inte betalat någon tv-licens". "Ja då måste jag få möjlighet att undersöka saken, för vi brukar alltid vara noga att betala licensen" sa jag fundersamt. I samma veva hittade jag inbetalningen i blocket. "Hörru den 25 mars gjorde vi senaste inbetalningen på 508 kronor" sa jag ganska vasst. Han kollade i datorn och visst, det stämde. Han sa tack och hej så snabbt att jag inte hann säga det jag tänkte...jag var på vippen att gå i taket. Tur för honom tänkte jag.
Efter jag lagt på luren kände jag hur irriterad jag var. Först mitt ironiska missbruk "måste lära mig att ha bättre fingertoppskänsla" och sedan ett pundhuvud från Radiotjänst som anklagade mig för att inte betala. Vad har de för koll egentligen? Han stod ju på sig och framställde mig som värsta skurken, ville verkligen sätta dit mig!
Jag tittade på datorn och de senaste orden jag skrev, de som var lite för kaxiga. Han hade inte svarat på flera minuter. Precis när jag lyfte luren för att ringa Albin och avreagera mig över pundhuvudet så plingade det till på datorn. Det var från han. "Jo säkert att ni betalat licensen :-D"
PANG!!! ...sa det och tankarna rusade i skallen. "Åh nej, vad sa ja jag i telefonen egentligen?" Då steg färgen i ansiktet (tur att det inte syns via datorn). Jag blev sååå generad. Sedan brast det för mig. Jag skrattade så jag fick ont i magen och tårarna rann...vilken blåsning...totalt grundlurad...och som han gjorde det!
Snacka om att bli nerplockad på jorden...och det rätt åt mig med en sådan kaxig attityd. Vilka läxor man får lära sig.
Jag blir fortfarande full i skratt så fort jag tänker på det. Att han kunde hålla
sig trots att han hörde att jag blev så irriterad. Nä imponerande...och med en
galenskap som jag tokälskar.
Försiktigare med vad jag säger till folk som jag inte känner så bra och att inte
underskatta någon...är vad jag lärde mig av detta.
Med ett gott skratt som bonus blev det en toppenläxa.
Sådana fanns aldrig i skolan...
- Kommentarer(1)http://blogg.hannaholmberg.se/#post85
