AllmäntSkapad av Hanna ons, november 05, 2020 00:10:25För er som inte märkt det redan så har jag väldigt svårt att låta bli att säga vad jag tycker och tänker. Jag försöker vara objektiv och är aldrig sämre än att jag kan ändra mig om det visar sig att jag har fel.
Äpplet faller inte så långt från trädet, om jag säger som så.
Min kära far har ikväll deltagit i debatt angående ja eller nej till överledning av vatten från Vojmsjön till Malgomaj. Syftet är att Vattenfall vill ha mer vatten till kraftstationen i Stalon och på så vis utvinna mer energi. Den planerade överledningen av vatten ska ske via en tunnel. Om överledningen blir av kommer vattenflödet i Vojmån att minska, särskilt vintertid.
Folkomröstningen avgörs den 16 november.
Pappa står längst till vänster och företräder ja-sidan.
Utan att vara insatt i debatten gillar jag att man kan stå för och argumentera för sin åsikt. På så vis kan man både för sig själv och andra motivera sina val och ställningstaganden.
Bra gjort pappsen!
Se debatten:
Del 1 av debatten
Del 2 av debatten
AllmäntSkapad av Hanna tis, november 04, 2020 22:18:56Enkel matematik!
Åhh, jag ligger 5492 steg minus idag. Vid denna sena timma finns varken tid eller ork till att få ihop de 10 000 steg man bör gå varje dag. Klart att man skulle kunna fuska och använda mackapären som en maraccas, men någon träning för högerhanden behövs knappast.
Självklart använder jag en stegräknare. Man måste ju hänga med bland nymodigheterna. Sanningen är att jag haft den snart ett par år. Att räknaren fortfarande fungerar är ett under. Den har redan överlevt två turer i tvättmaskinen och legat ute på gården i regn och rusk för länge för att vara hälsosamt. Men den visar ingen tendens till att vilja kasta in handduken.
Tror jag ja. Kanske är det där jag har förklaringen till att jag lite för ofta får kämpa ihop mina 10 000 steg varje dag. Mackapären anser garanterat att jag behandlat honom illa och hoppar över varannat steg. Skulle inte förvåna mig. Inte för att jag är lat och motion tar emot. Man kan ju inte få för mycket av det goda.
1+1=2
Minus 5492 steg har garanterat gett plus i något annat. Ni känner väl till energiprincipen (E=Q+W)? Mängden energi är konstant. Den kan inte skapas eller förintas. Termodynamikens första huvudsats - värme som flödar in till ett system är lika med summan av ändringen i inre energi plus arbete som uträttas av systemet.
Man kan säga att mitt minskade dagsverke av antalet steg har ökat den inre energin för att mängden värme ska vara densamma. Visst är det logiskt och begripligt? Undra vem jag försöker övertala egentligen?
Nåja, mina uteblivna steg ägnades till en god middag på hotellet tillsammans med fyra kollegor och därefter nedanstående humorföreställning.
Föreställningen handlade om Charlottes inre pessimist vars motto är "den som skrattar på morgonen gråter innan kvällen kommit". Här kan vi snacka om att vara missbrukare av ironi i allra högsta grad. Men kul var det och många poänger fanns i pessimistens berättelse om den positiva Charlottes val och prioriteringar i livet.
Vi har alltid minst två sätt att se på saken. Det är fler saker som förenar oss människor än som skiljer oss åt.
Hund/JaktSkapad av Hanna sön, november 02, 2020 19:06:22Sista dagen i juni, strax efter sex på morgonen, stötte jag på denna underbara lilla krabat. Jag satte mig ner och tog försiktigt fram kameran. Den tultande ullbollen var både rädd och nyfiken.
Listig som en räv finns det något som heter, men det kan endast gälla vuxna sådana. Denna trodde som strutsen, bara huvudet är skymt så är jag osynlig.
Hur kan man tänka sig att skjuta dessa sötingar som mest kan liknas vid små hundvalpar? Min kära respektive har jag för länge sedan gett skjutförbud. Det är ju som att skjuta hundar. Fy vad grymt! Det vore väl en sak om man sköt dem för matens skull, men inte bara som ett nöje.
Men som så många gånger förr...
Man är väl inte sämre än att man kan ändra sig.
När jag kom hem från provet i Finland hade mina fem träningsfåglar fortfarande inte kommit hem till voljären. Ja de har väl blivit rovdjursmat, tänkte jag. Infångningslådan fick dock stå öppen några dagar till om utifall att.
Ena dagen stod jag och tittade på mina elva rapphöns som aldrig tidigare varit så kraftfulla och friska. De skulle kunna ge mig många ägg till våren så man slipper dessa osäkra rapphönsbeställningar som aldrig tycks bli levererade enligt löften, tänkte jag planerande.
Nästa dag tyckte jag att det var ovanligt tyst. Jag gick till voljären för att kolla läget och såg en höna strutta omkring i sanden. Men var är alla andra?
En och endast en rapphöna gick att frambringa hur mycket jag än letade. Men var hade de tagit vägen? Det fanns inte ett enda tecken på strid, inga fjädrar, inget blod, nothing.
Jag tittade i infångningslådan. Den var tom, men något var inte som vanligt. Den var skev och luckan in till voljären satt löst. Hmm, jag började ana ugglor.
Räven hade med våld lyckats få upp luckan som mest troligt fallit igen bakom honom. Väl i vojären hade han käkat upp alla utom en. Enda sättet att ta sig ut var att med lika mycket våld ta fart och hoppa rakt igenom nätet. Jag hittade ett strutformat hål riktat utåt i knapp rävstorlek.
Den ensamma rappisen ropade varje gryning efter sin flock och dog kort därefter av sorg och ensamhet. Naturen är grym och med den händelsen började jag se rött.
Planerna om "operation rävutrotning på skansnäsudden" började ta form på stubben. Jag smider för fulla muggar och förbereder mig väl.
Sugen på rävjakt?
Här ska hämnas!
TankarSkapad av Hanna tis, oktober 28, 2008 20:01:06Jag har funderat på en grej senaste dagarna.
Hur kommer det sig att man kallar någon för "rövslickare"? Vad menar man med ett sådant uttalande och vad vill man uppnå?
Självklart blir man stött och ledsen. Kanske är det precis den effekten som sökes. Uttalaren vill trycka ner och vinna mark.
Själv anser jag att uttalandet talar mer om uttalaren själv än den det riktas till. Vad är anledningen till att uttalaren anser att någon stryker medhårs och gullar? Mest troligt handlar det om ren och skär avundsjuka kring något uttalaren själv vill åt men har svårt att nå.
Hur ska en relation kunna leva på enbart givande eller tagande? Den relationen självdör fortare än man tror. Fungerande relationer förutsätter ett givande och ett tagande från båda parter. Som man sår får man skörda.
Det finns personer som man medvetet försöker komma i kontakt med av olika anledningar. Det kan vara för personens besittande av kunskap, tillgångar, ärlighet, vägledning, nya perpektiv, glädje, makt osv. Av samma anledning finns personer som söker kontakt med dig och mig. Att bara utnyttja personers egenskaper och tillgångar utan att bjuda tillbaka lönar sig sällan. Energislukare orkar ingen med i längden. Första gången går säkert smärtfritt men det är inte säkert att man är välkommen tillbaka.
Den som kallar andra för "rövslickare" kan inte veta mycket om relationer mellan människor. Personen kan inte heller begripa hur mycket uttalandet talar om personens egen syn på andra. Det verkliga problemet sitter hos uttalaren och det är ingen idé att ens bli upprörd och/eller reagera. Låt påståendet tala för sig själv med förhoppning att polletten trillar ner förr eller senare.
Och nej, det är ingen som sagt detta till mig. Det är en nära anhörig som fått det tilltalande uttalandet.
Säg inte "rövslickare" till någon hörni.
Det vinner man inget på.
Hund/JaktSkapad av Hanna mån, oktober 27, 2008 21:46:53Ja och inte är det mig jag syftar på.
Albin sköt sin tredje älg för hösten i lördags. Älgen sköts på ståndskall efter jämthunden Nissas Kaveri.
Det blev en ordentlig tolvtaggare. Härligt!
En nöjd hund och skytt.
Älgen bärgas hem från skogen.
Det är bara att lyfta på hatten och gratulera.
Foto: Albin
