AllmäntSkapad av Hanna mån, oktober 27, 2008 21:10:42Fick denna utmaning av Anna.
Reglerna är följande:
* Länka den som utmanat dig och sätt in dessa regler på din blogg.
* Berätta 7 saker om dig själv, både alldagliga och knäppa.
* Utmana 7 st i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till dem.
* Låt dem få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar i deras blogg.
1. Har vunnit ett mål i rätten. Blev avstängd från a-kassa eftersom jag tackade nej till ett arbete. Ansåg mig ha rätt, läste lagen och överklagade. Vann slutligen i länsrätten. Mitt mål blev prejudicerande.
2. Största rödingen jag fått på spö vägde 2725 g
3. Har spelat remi mot en schackmästare
4. Har varit både mörk- och skogsrädd. Funkar dåligt om man bor i Skansnäs och dessutom försöker jaga.
5. Har delat livet med minst en hund sedan dagen jag föddes.
6. Tycker daimstrut är helt ok. Får i mig dryga 40 på sommaren.
7. Är något av en tidsoptimist, men hinner alltid om jag stressar mot slutet. Har jag en timma på mig innan jag måste åka så behöver jag hela den timman och blir klar just innan tåget går. Har jag tio minuter på mig så hinner jag även då av någon underlig anledning. Har jag tid att söla så sölar jag.
Jag utmanar Lotta och Ylva
AllmäntSkapad av Hanna lör, oktober 25, 2008 00:14:46Jag väntade mig nästan några reaktioner från super-duper-ironiska-bloggen nedan, men det har varit knäpptyst. Antingen är ni för snälla eller så måste ni tro att jag blivit fullständigt knäpp.
Visst, jag är en missbrukare av ironi, och ibland kan jag inte låta bli att vara överdrivet ironisk mot sådant jag inte håller med om. En sådan sak var denna påtvingade vila som jag inte var det minsta sugen på oavsett hur många timmar jag lagt ner på skogsjakt senaste tiden.
Det fanns några både här och där som med all välvilja peppade mig att vilan nog var på sin plats. Men vila gör jag sen, när vintermörkret av sig själv skapar begränsningar. Då bäddar jag ner mig under en filt framför brasan och myser av lugnet och stillheten. Nu vill jag inget hellre än att få fälla en fågel för Gira. Desperat? Minst sagt.
Tyvärr har jag inte orkat (komiskt nog) ta mig för att kontakta något skogsfågelproffs inför denna helg med förfrågan om jag får hänga med på lite jakt. Jag kör gärna några mil om det finns fågel i skogen och en pricksäker skytt som inte tvekar att trycka av. Självklart skjuter jag också, men någon garanti till fällning kan jag inte ge.
Nästa vecka är jag ledig torsdag och fredag. Då blir det jakt i dagarna fyra om jag får som jag vill. Har du tid och plats för mig så hör gärna av dig. Jag kommer!
Imorgon blir det ett återbesök på den plats där jag och Gira var senast. Då ska vi se om min lilla jycke kan hålla munnen stängd denna gång och även leta redan på en och annan fjäderdräkt.
Ok, jag ska försöka prata om något annat än jakt också. Lite självsmicker kan väl sitta fint?!
En dag för ett par veckor sedan kom en blivande elev förbi på jobbet. Jag mötte den jämnåriga sjalbärande kvinnan med ett leende. Vi talade inte samma språk så mimik och kroppsspråk fick utgöra vår kommunikation. Hon tittade på mig från topp till tå, log och strök mig över håret, axeln och ner för armen. Hon betraktade mig som om jag var en docka. Hon sa något vänligt. Första intrycket blev minst sagt lite märkligt.
Tolken hon hade med sig, en ung grabb från samma land, var upptagen i sin mobiltelefon. När han var klar frågade jag honom vad hon sagt. ”Ja hon säger, va snygg du är” sa tolken. Tack sa jag till kvinnan samtidigt som jag inte riktigt trodde att tolkningen var helt korrekt.
”Vad var det där” frågade mig kollega. ”Jag tror att hon aldrig sett en sådan lång tjej förut” svarade jag. "Hon blev väl chockad"
Senare samma vecka var jag till en icke svenskfödd läkare som var från samma region som den sjalbärande kvinnan. När jag kom in i undersökningsrummet sa läkaren ”oj, vad vacker du är”. Ja vad svarar man på ett sådant påstående? ”Öh” fick jag fram och ett lite sådär snett påklistrat leende. Det är väl inte den första kommentaren man väntar sig. Dessutom var jag helt koncentrerad på anledningen till mitt läkarbesök.
Läkaren fortsatte ”i mitt land vill alla kvinnor vara lika lång, smal och vacker som du är, speciellt längden är ett tecken på riktig skönhet.” Till saken hör att jag som sportintresserad liten flicka satt och tittade på dambasket och sa ”långa tjejer är det fulaste jag vet”. Ironiskt nog blev jag längst i min familj, nästan i hela släkten.
Efter läkarens förklaring förstod jag lite mer om den sjalbärande kvinnans bemötande.
Det kommer mera...
I veckan har vi haft tema ”fest och familjehögtider” på jobbet. Vi pratade om vigsel och hur vi gör i Sverige och hur det skiljer sig mellan olika länder. En kvinna från ett land i öster berättade att mannen betalar för sin fru till hennes föräldrar. Priset beror på mannens ekonomiska situation och även kvinnans utseende och egenskaper. ”Hanna skulle kosta mycket pengar eftersom hon är lång, vacker och behärskar många manliga saker” sa kvinnan från öst. Jag skrattade, tackade och tog emot och bad henne berätta för Albin vilken otroligt värdefull fru han har. Då skulle jag i nästa andetag be om en välfylld börs och ta första bästa buss till närmsta shoppingcentrum. Eleverna skrattade.
Sanningen är nog den att Albin direkt skulle kontra med ”men du gillar ju inte shopping så vad ska du dit och göra”.
Självklart kan jag inte låta bli att leka med tanken. Tänk om jag bott i ett arabiskt land då hade jag nog blivit miss Arabien med egna skräddare, jättegarderob, livvakter och ha smygfotografer krälandes i varenda buske.
Hade jag bott rakt österut skulle en framgångsrik multimiljardär ha friat på sina bara knän med en ros i munnen och en gnistrande diamantring som lockbete. Då skulle jag bo i ett slott, ha oändligt med fågelrika jaktmarker, äta filé varje dag och ha en vardag som lyxhustru. Det vore väl något? Om man nu tycker och tror att framgång, pengar och skönhet är det som gör livet lyckligt vill säga…
Nu när vi liks är internationella tänkte jag avsluta med ett skämt:
Det var två turkar och en fez.
JA, jag vet!!! Det var dåligt, ett riktigt sånt där kiss-och-bajs-skämt. Men jag kunde inte låta bli.
Erkänn att du drog lite på smilbandet ;-)
/miss hannapanna
AllmäntSkapad av Hanna sön, oktober 19, 2008 20:20:23Vilken tjejfest det blev. Jättetrevligt! Jag träffade bland annat en gammal gymnasieklasskompis. Det var tretton år sedan vi setts. Oj oj vad tiden går. Är det verkligen så länge sedan vi gick ut gymnasiet? Jag har ju inte åldrats en daaaag.
Gräsig smak med inslag av örter, utvecklad och kryddig doft, balanserat med aningen bränd fatkaraktär, inslag av mörka bär, lakrits och vanilj. Visst fattar alla att det är vin jag pratar om?
Vi hade vinprovning. Jag har försökt att tycka om vin några gånger men tyvärr måste jag säga att mina smaklökar och doftceller bara känner surt och mer surt respektive jäst och mer jäst. Men jag ska erkänna att det var kul och jag kände en viss skillnad när jag fick jämföra några olika. Några var kraftigare, strävare och mer mustig på något sätt än andra. Men någon större koll hade jag inte. Jag fick ett rätt av fyra. Inte illa pinkat av en trähäst.
Nu är man hemma igen efter en lång och slö söndag. Jag svängde förbi och köpte en familjepizza innan jag åkte hem. Karlarna håller på med att bärga hem en älg från skogen. De är nog vrålhungriga när de kommer hem i mörkret. Hoppas de hittar hem.
Detta hade varit en bra helg för fågeljakt. Men jag behöver verkligen minst en helgs vila från jakten. Absolut! Jajemen, så är det. Mitt i prick! Jag är så trött i avtryckarfingret att det nästan blivit överansträngt. Gäspar gör jag också, stup i kvarten. Sovmorgon har jag längtat efter sedan den 25 augusti. Tänk att få sova ända till klockan nio på morgonen.
Hörseln, för att inte tala om hörseln. Jag har nästan blivit döv av alla smällar. Tur att tiden läker alla sår.
En klar och fin höstdag gör ju jakten för enkel och nästan trevlig. Vad är det för sak att skjuta en fågel då? Nä, det måste ju vara lite utmaning och kräva prestation. Tacka vet jag snöstorm. Då kan vi snacka om machojägare. Det är vad som skiljer äpplen från päron och agnarna från vetet. Eller är det betet?
Min frys är så full av fjädrar att det nästan ser ut som en exploderad jättedunkudde så fort jag öppnar locket. Där ryms inga fler. Jag kan ju inte skjuta allt med vingar heller. Jag måste ju låta de andra fågeljägarna i trakten få en chans att fälla lite vilt. Skjuter man bort alla fåglar blir det ju inga ägg till våren. Fast det är klart, en bra hund skapar ju fågel oavsett fågeltillgång. Så det är lugnt. Åtminstone för mig.
Man kan ju få för mycket av det goda. Hundar som man fäller fågel för var och varannan minut får en sån där läskig erfarenhet som blir görtråkig i längden. Tänk vad trist med en hund som aldrig bjuder på överraskningar som stötar, eftergångar, knallapporter och helt spårlöst borttappade apporter. Usch! Slentrianmässigt.
Nä, jaga på ni alla tidspressade jägare som suktar efter senhöstens lättlöpande fåglar. Kör slut på er bara. Jag är inte alls avundsjuk, inte det minsta. Det är säkert! Jag har massor med annat viktigt att göra just nu. Man ska ta en paus nu och då och få lite perspektiv och självinsikt. Annars är det lätt att man blir desperat och överdriver sin jaktlycka för att inte verka sämre än någon annan. Tänk på det!
Jag har hittat en ny guru, Gustav Svensson fd brevbärare i Vivalla. Han är en rättskaffens man, ödmjuk, har självinsikt, principfast och inte det minsta självcentrerad.
Det du!
AllmäntSkapad av Hanna lör, oktober 18, 2008 10:38:45Vilken underbar dag det var igår. Inte ett moln och strålande sol. Jag hörde att de fått snö ner mot kusten. Vi har nästan alltid fint väder i Skansnäs. Eller, det är åtminstone de dagarna jag lägger på minnet.
Jag slutar klockan ett på fredagar och var grymt sugen att åka ut och jaga. Jag hade fått rapport om ett nytt ställe med tre tjädertuppar. Det är ju en sån som jag drömmer om att få panga ner. Sedan hade jag ju alla tjäderhönorna där Gira körde in pinnen i halsen. Dit måste jag igen, men lite tidigare på dygnet.
När jag kom hem från djursjukhuset i Gammelstad hann jag bara säga hej och berätta lite om dagen innan vi upptäcker nästa hundskada. Nu var det Atlas tur. Han hade ett stort glipande köttsår på benet. Det skulle nog behövt sys egentligen. Såret var gissningsvis ett par dagar gammalt. Vi tvättade rent och lindade om. Det blir nog några dagars vila även för honom.
Oavsett hur fint väder och hur många fåglar det fanns i skogen under gårdagen så stannade jag hemma. Det tog emot men var faktiskt ganska skönt. Lite pyssel på gården satt fint. Sedan var det dags att fylla frysen med älgköttet som min kära make bärgat hem. Han fick möjlighet att välja bland tre djur, en ko, en stor tjur och en pinntjur. Smart som han är valde han den bästa matälgen, en pinntjur. Bra gjort gubbelubben!
Nu har vi en ren, en älg, lite fisk och en fågel i frysen. Lite mer fisk och fler fåglar skulle inte sitta helt fel. Otroligt lyxigt egentligen. Man begriper nog inte bekvämligheten förrän man råkar bli utan någon höst. Visst, kött går även att köpa på affären. Men det köttet smakar ju inget. Är man van med vilt, vill man ha vilt tror jag.
Nu har jag börjat beta av alla ogjorda saker. Resan till Lycksele resulterade i en frisyr (1 dm kortare), två par jeans, fyra tröjor och en scarf. Sedan kunde jag ju inte låta bli sportbutiken och lite förnödenheter för fjälljakten.
Nu är det bara resten kvar. Jag har varit hos sjukgymnasten och fått lite övningar för att stärka upp musklerna kring och rörligheten i hälsenan. Då är det bara för mig att ta mig för att träna. Synundersökningen gör jag på tisdag när jag återigen besöker Lycksele. Det känns som om jag inte gjort annat än att pendla mellan Sorsele, Arvdsjaur och Lycksele senaste tiden med en och annan större stad mellan varven. Jag har väl drabbats av inlandsyndromet. Vinterburen till Kaninerna blir klar till veckan. Hockeymatchresan blir mest troligt den 6/12 med Skellefteå mot Modo.
Måla taken, inreda tvättstugan, sista minuten och röntga Gira blir senare i vinter. Huset ser fortfarande ut som ett bombnedslag. Tur att vi inte har en massa besök den här årstiden. Jag börjar faktiskt längta efter en hel förklädeshelg med bull- och brödbak samt en stor gryta med köttsoppa. Vad konstig man är. Kommer tid kommer råd.
I helgen blir det dock inte. Nu håller jag på att packa lite partyprylar. Jag ska nämligen på tjejfest i Arvidsjaur. Det är en kompis som fyller 30. Stort GRATTIS till Nina! Det intressanta blir att jag inte känner någon annan än födelsedagsbarnet. Att lära känna nya människor är bland det bästa som finns. Man vet aldrig vilka guldgruvor man kan hitta.
Skön helg på er allesammans!
AllmäntSkapad av Hanna lör, oktober 11, 2008 20:03:28Tänk att förväntansfull få vakna upp till en ny dag med nya möjligheter.
Visst är det så vi tänker allihop?
Jag måste bara delge er av norrlandspessimisten:
Sä olyckligt mycke outrätte
Ovaknä
Ostige opp
Oklädd mä
Obäddä sänga
Oschläft ut hunna
Ogedd hunna mat'n
Osope bron
Obure in ve'n
Ogjort opp el'n
Oittä
Oläst vk
Odiskä
Ostedä
Otvättä kläa
Ohandle
Oruste middan
Ositt på nyhetren
Ovetanes om oväre
Olagt på spis'n
Oborste tändren
Olåst döra
Ogått isäng
Oschläkt lampa
Okramesä
Oräkne fåra
Osomnä
Ja tro ja sommen om...
