AllmäntSkapad av Hanna lör, augusti 09, 2008 00:50:25Jag kunde bara inte låta bli att göra ett personlighetstest som jag kom över.
Hanna:
Din personlighetstyp:
Populära och känsliga, med enastående social kompetens. Utåtriktade och empatiska. Uppriktiga och ärliga i sin strävan att förstå hur andra mår. Tycker i allmänhet inte om att vara ensamma. Ser allt ur ett mänskligt perspektiv och ogillar objektiv analys. Mycket framgångsrika i att hantera relationsproblem och att leda debatter. Vill vara till nytta för andra och sätter troligen andras väl före sitt eget.
Karriärer som skulle kunna passa dig:
Lärare, konsulter, psykologer, socialarbetare, personalvetare, präster, affärsbiträden, säljare, HR-personal, direktörer, eventkoordinatorer, politiker, diplomater, skribenter, skådespelare, designers, hemmafruar/hemmamän, musiker.
Albin:
Din personlighetstyp:
Praktiskt lagda, traditionella och välorganiserade. Fysiskt aktiva. Ointresserade av teoretiska frågor om de inte ser en praktisk tillämpning. Besitter en klar bild av hur saker och ting ska vara. Lojala. Arbetar hårt. Ofta ledare, med mycket god organisationsförmåga. “Goda medborgare” som värdesätter trygghet och lugn.
Karriärer som skulle kunna passa dig:
Militärer, affärsföreståndare, chefer, poliser, domare, ekonomichefer, lärare, säljare, regeringstjänstemän, försäkringsagenter, vårdchefer, handels- och tekniklärare.
Ni som känner oss båda kan nog se både en och annan likhet med verkligheten. Jag tycker själv att jag saknar en del i min egen beskrivning, men kan faktiskt känna igen mig i det mesta med tanke på den fas i livet jag är just nu.
Eller vad säger ni om karriären som hemmafru? Det vore väl nåt för hemmakära hannapanna som säger "borta bra men hemma bäst"? Ni ska bara veta hur jag skojat kring drömjobbet som lyxhustru. Äpplet kanske inte faller så långt från trädet...eller hur man säger (eller nä, det ska nog vara ett annat ordspråk här som jag inte kommer på).
Vad gäller min respektive så kan man bara säga - mitt i prick. Lite fascinerande faktiskt.
Prova själv 
AllmäntSkapad av Hanna tis, juli 29, 2008 12:23:23Visst blir det alltid som planerat?
Allt faller på plats precis som man tyckt och tänkt i förväg.
Inget kommer emellan, allt flyter på och allt går ens väg.
På så sätt kan man ju strukturera och planera sig fram till det mest optimala livet där ingen tid går till spillo och man utnyttjar allt till max. Det måste vara det man menar med att ”leva fullt ut”, att få som man vill och göra vad man vill. Allt blir möjligt.
Men är det verkligen eftersträvansvärt?
Nä fy bubblan, säger jag bara. Livet ska innehålla överraskningar för att vara levande. Man får aldrig vara rädd för förändring om man ska leva livet och då blir det sällan som planerat.
Då kan man med rätta fråga mig varför jag planerar upp min tillvaro som jag gör när hälften knappt blir verklighet. Titta i min dressyragenda så får ni se. Där visar jag bara hundlivet. Det är inte det enda jag ägnar mig åt. Min privata agenda är minst sagt full.
Jag vet att några blir stressad över att inte ha en ledig helg på evigheter. Själv skulle jag inte klara att inte ha något att längta till och se fram emot. Jag vill att det ska hända grejer, helst hela tiden. Sedan om grejerna inte blir de jag tänkt gör mindre, huvudsaken inte livet stagnerar. Då känner jag att jag lever. Men det är jag. Alla känner inte lika.
Hur som helst så skulle jag till vorstehträffen i Råneå den gångna helgen. Men eftersom mentalbeskrivningen var fulltecknad och eftersöksgrenarna redan avklarade ändrade jag planeringen (som så många gånger förr) till att åka på Fäviken Game Fair. Jag såg fram emot fint väder och massor med likasinnade människor. Jag var bland mycket annat lite sugen att ställa upp med Gira i apporttävlingen. Man kan ju inte mer än förlora. Vinner gör man aldrig så länge man inte vågar ställa upp.
Jag och min man har för första gången hela fem veckors semester tillsammans. Som mest har vi haft tre veckor. Då byggde vi huset från tidig morgon till sen kväll, inte mycket till vila. Förra sommaren skulle vi ha två veckor, men det ändrades snabbt till noll på grund av arbete. En nära anhörig var/är helt övertygad att vi kommer gräla som aldrig förr nu när vi tvingas umgås och försöka vila under så lång tid.
Gubbelubben blev sjuk på sin första semesterdag efter han kom ner från fjällen och kalvmärkningen. Han har varit sjuk i tre veckor och hostat hela nätterna. Tur att man sover som en klubbad säl. Jag vet inte vad som skulle få mig att inte somna och än mindre vakna.
Själv klarade jag mig i två och en halv vecka. Jag hann just säga ”vilket fantastiskt immunförsvar jag har” så åkte jag dit med buller och bång i samband med att hans förkylning tog ny fart efter ett bastubad. Det tog mindre än ett dygn den här gången.
Det är verkligen synd om karlarna när de är sjuk. De verkar få så ont överallt på något sätt. Jag fick höra ”du verkar inte lika sjuk som mig”. Då svarade jag ”nä, kan det kanske bero på att jag inte klagar varannan minut”. Jag vet varför det är kvinnorna som föder barn. Män förvandlas ju till veklingar på nolltid för minsta lilla febertopp. De skulle aldrig fixa en graviditet på 9 månader och än mindre en förlossning.
I fredags skulle vi åkt till Fäviken, men med feber, 25 grader varmt och nätter i tält fick oss att välja ytterligare en helg hemma i Skansnäs. Det var ett klokt beslut. Samma dag bokade vi en stuga på Piteå Havsbad under noliaveckan. Då får vi se om allt blir enligt planerna denna gång. Hoppas och hoppas inte! Jag vill ta mig dit, helt klart, men väl där får det gärna hända lite oförutsedda grejer. Det skadar inte utan ger oftast minnen för livet.
Det bästa är om det man planerat faller in på ett sätt som aldrig var planerat.
AllmäntSkapad av Hanna mån, juli 21, 2008 00:57:54Som man skämtsamt brukar säga om pingstvänner, enda gången de är mitt på vägen är när de är på väg från ena diket till det andra. Så ser mitt liv ut ungefär.
Nyss knorrade jag lite över det lugna livet hemma i Skansnäs, men den senaste veckan har varit allt annat än lugn.
Söndagen var jag i Arvidsjaur på eftersöksprov och måndagen i Strömsund hos ett par kompisar på arbetsdag a la husrenovering (30-årspresent). Tisdagen kom ett par underbara kompisar från Arvidsjaur och sov över. Samma dag kom ett par vorstehvänner från nejden plus att vår vän elektrikern med kompanjon kom och skulle dra elen i garaget några dagar. Sedan såningsmannen som slår våra ängar i närheten som behövde lite smått och gott samtidigt som telefonen gick varm hela dagen.
Elektrikerna åkte på fredag kväll. Lördagen ägnades åt städning och gemensam middag hos stuggrannarna. Idag kom min kära makes familj som stannar några dagar. Knappt en lugn stund, mat hit och fika dit och lite gårdsarbete och konditionsträning mellan varven. Här gäller det att bunkra med maten för närköpet ligger allt annat än nära.
Men vet du, jag gillar det. Många bollar i luften, järn i elden, snabba kast och allt vad det heter. Sommaren är intensiv, precis som den ska vara. Ja, det blir mycket och man blir trött, men den sociala feedback besöken ger, den överväger. Sova kan man göra i november. Jag vet att främmande i vintermörkrets snöyra är lätträknade. Den tiden och ensamheten har också sin charm. Var sak har sin tid.
Antingen är det så lugnt att jag börjar klättra på väggarna eller så översvämmande mycket att jag inte hinner med allt jag vill; från ena diket till det andra.
Jag är en äkta pingstvän. 
AllmäntSkapad av Hanna lör, juli 12, 2008 17:02:12Ja eller flopp och flopp, det beror kanske på hur man ser det.
Någon som såg min felstavning på filmtiteln ”Sex and the city”. Jag hade skrivit ”Sex end the city”. Ett litet s på det och man skulle kunna spåna vidare och debattera hur länge som helst om ”hur sex tar död på staden”. Men den diskussionen lämnar jag därhän även om den kunnat vara nog så intressant.
Tyvärr måste jag erkänna att stadsturnén till Umeå inte fick den effekt jag hoppats på. Istället för avsmak fick jag mersmak. Inte riktigt vad jag tänkt mig.
Det blev kanonväder. Jag har väl knappt varit så mycket ute i naturen och på promenader som dessa dagar. Jag som skulle få känna asfalt under fötterna. Riktig hård, ful och obekväm asfalt som faktiskt kan vara rätt varm och gosig utan att ge grus i crocsen.
Lägenheten jag bodde i låg väst på stan, nära den lilla båthamnen och strandpromenaden. På ett nafs var man ute på landet och vidstäckta fält. Där gick jag med hundarna morgon och kväll. Mycket på grund av högsommartemperaturen som gjorde det omöjligt att lämna hundarna i bilen medan jag sprang på affärer.
Det är mindre risk för en söndertuggad lägenhet med välrastade hundar
Varje eftermiddag tränade jag spår och vatten med Lotta runt Nydalasjön. Läs mer om det i dressyrdagboken.
Däremellan sprang jag på affärer, hela tre timmar per dag. Jag hann inte ens hälften av det jag tänkt. Jag som ville droppa in hos frissan, sätta mig i stolen på make up store, äta mycket och länge på restaurang osv
Jag hann gå på fik och sitta och titta på folk, gå på bio och träffa en och annan trevlig vän.
Stan på sommarkvällar är helmysig. Folk är ute på pub och café och man spelar musik både här och där. Hur kan man få avsmak sådana kvällar?
Vad gäller filmen ”Sex and the city” så ser jag tyvärr inte den heta könsdebatten i filmen. Jag kanske är könsblind, vad vet jag? Visst spelade den lite extremt på de kvinnliga egenskaperna, men även om jag varken köper märkesväskor och skor eller är modeintresserad (bortsett från praktiska friluftkläder) så kände jag skrattande igen mitt eget beteende på flera ställen i filmen. Lite komiskt var det att bara två män såg filmen. Undra om de kände sig uttittade?
Jahapp, pang sa det så hade tre dagar passerat och jag var inte det minsta mätt på stans godbitar och inte heller det minsta sugen på att åka hem till ”borta bra men hemma bäst”. Ibland får man äta upp sina egna uttalanden fortare än man tror.
Nu håller jag på med gården för fullt och toklängtar till när bygden fylls på med semesterfolk. Undra vad det är som spökar hos hemmakära hannapanna, kan det vara lappsjuka eller är det 30-årskrisen? Hoppas den går över innan jag fyller 40. En 30-årskris som sammanfaller med 40-årskrisen måste vara grejer. Då får jag väl för mig att bestiga Mount Everest, paddla längs Amazonas, jaga lejon i Afrika, köra enduro i Grand Canyon och gräva guld i Australien. Lev med mig då om du kan. Stackars Albin!
Som tur är kommer det folk redan till veckan och sedan lär det vara en strid ström av folk och resor. Nog ordnar det sig. Det måste det göra. Hur ska jag annars fixa mina kommande ensamma jaktturer på höstfjället i popcornparadisets fjäderland?
Flipp flipp 
AllmäntSkapad av Hanna lör, juli 12, 2008 14:10:02...så har jag problem med min nätuppkoppling.
Först så trodde jag att åskan sabbat routern, men det visade sig att Nordisk Mobiltelefon (gamla 010-an) har problem med sin signalleverans.
Min tid och mitt tålamod räcker inte så långt när man nu måste uppdatera sidan via mobiltelefonen.
Nyheterna får komma när jag blir riktigt skrivsugen och tiden finns.
Ha en trevlig sommar och semester!
