AllmäntSkapad av Hanna sön, juni 29, 2008 21:43:38Semester...s e m e s t e r...SEMESTER!!!!!!
Nu är planteringen ett minne blott och min kära lilla tjocka hälsena har börjat bli lite längre och den sönderslitna vadmuskeln lite starkare. Jag snubblade inte runt på hygget så mycket som jag trodde jag skulle göra trots att vänsterfoten inte bär mig alla gånger.
Bondbrännan blev rätt så lokaliserad till ansiktet på grund av det kyliga vädret. Men bara att vara ute hela dagar tar förvånansvärt mycket på huden. Det var inte bara solen utan även myggen som lyste med sin frånvaro. Lika glad var vi för det.
Valkarna i händerna däremot har nog kommit för att stanna ett tag. Den här årstiden brukar man inte få speciellt attraktiva händer av allt arbete på gården med trädgård, målning och diverse byggnationer. Men utseendet är ju inte allt. Starka nypor är också bra att ha och det får man inte av någon manikyr.
Nu är det bara att förvalta nöjeskontots utökning på bästa sätt. Jag har försökt mig på att köpa en kajak. När jag äntligen hittade en modell jag gillade till rätt pris visade det sig att det var lättare sagt än gjort att få upp den från Stockholm. Vet du någon som kommer att köra bil (och har takräcke) uppöver i sommar så slå mig en pling är du snäll.
Sedan gick det åt skogen i år igen med min rapphönsbeställning. Äggen visade sig inte vara befruktade. Skitans, säger jag bara! Nu har jag försökt med lite andra kontakter, så vi får se vad det ger. Jag får väl nöja mig med en investering i långbensbyxorna. En extra tur med snurran in till popcornparadisets fjäderland är ju inte heller helt fel även om det ligger en bit bort i tiden.
Att minska nöjeskontot brukar inte vara något större problem. Jag tänkte starta redan i mitten på veckan med en resa till stan. Oj! Vad jag längtar till stan och allt vad den har att erbjuda. Det är verkligen olikt mig som brukar bli less efter två timmar. Antagligen är det vårens sjukskrivning och fjällresor som ligger bakom.
Jag trivs bra hemma om jag får variera det titt som tätt med att åka bort, göra det ena med det fjärde och träffa folk. Hur ska man annars kunna säga ”borta bra men hemma bäst”? Hemmet är min centralstation, min knytpunkt som jag utgår från och återvänder till vid mina utflykter. Det är där jag finner kraft, ro och stöd.
Jag trivs även bra för mig själv utan en massa folk runt mig stup i kvarten. Det tror jag många i dagens samhälle kanske behöver lära sig. Skulle du klara dig en vecka med bara dig själv och dina tankar som sällskap? Jag tror att det är bra för att rannsaka sig själv och ta reda på vad man vill här i livet utan en massa influenser av andra. Däremot tror jag inte på ett liv i ensamhet. Människan är i naturen social. Varifrån skulle vi annars få nya tankar och idéer, nya synsätt och beteenden? Vi behöver en livskamrat, en familj, vänner, bekanta, arbetskamrater osv. En plats där vi får vara en del i ett sammanhang, fylla en funktion och vara behövd. MEN vi behöver även en egen vilja så vi har möjlighet att ta egna beslut och kan stå för våra egna handlingar. För det vi gör, säger och står för kan vi inte lasta över på någon annan. Det är mitt och ditt ansvar. Vår karaktär tror jag vi hittar i ensamheten.
Oj, det där blev djupt…
Åter till nuläget…
Nu har jag varit hemma för mycket och träffat för lite folk. Därför längtar jag till stan. Min kära make ska åka upp till fjälls på kalvmärkning. Mitt svar var ”nej tack” när han frågade om jag inte skulle hänga med.
Åhhhh Torres, vilken kille!!! Han är grym! Sprang bara ifrån försvararen, 1-0 till Spanien.
Om ni undrar så ser jag på finalen i fotbolls-EM mellan Tyskland och Spanien samtidigt som jag skriver. Man är väl ändå kvinna och kan göra flera saker samtidigt 
Jag ska bli riktigt less på shopping, affärer, fik, folk, frissa, bio, bilar, restaurang och dålig luft i dagarna tre. Efter detta kommer jag att ha en enorm hemlängtan och klara mig från allt som börjar med s och slutar med –tan under lång tid framåt.
Jag ska inhandla lite grejer till huset, förnya delar av min garderob, äta god mat, ta morgonpromenader med hunden (kan ju inte lämna Gira hemma om vi ska klara eftersöksprovet som vi hårdtränar inför), äta mjukglass, titta på folk genom fönstret på ett fik och sist men inte minst se den omtalade filmen ”Sex end the city”. Jag har inte sett ett enda avsnitt från serien, men senaste tidens ständiga surr och skriverier har gjort att jag bestämt mig för att se den just för att kunna ha en åsikt och delta i debatten. Min respektive däremot är helt säker på att mitt intresse inte varit lika stort om titeln varit en annan. Nähä!
Så ni mina vänner som håller till kring Umeåtrakten och är sugen att hänga på något som tex en bio, restaurang eller en fika på stan så slå mig en pling vetja, så dejtar vi. Handla gör jag helst och bäst själv.
See you!
AllmäntSkapad av Hanna sön, juni 29, 2008 14:50:39Visst är de söta?!
Det blev bara två stycken tack och lov!
Under det kalla vädret som varit har man inte sett till dem så mycket. De har legat inbäddade i kaninull och halm. Jag har aldrig sett att mamma kanin diat, men tydligen har hon det eftersom de nu vuxit till dubbel storlek.
Idag var första gången jag såg deras ögon.
Är det någon som vet hur länge kaninungar diar? Gissningsvis måste jag skaffa något foder till dem så småningom.
Självklart måste man provhålla i de små liven. Ungen på bilden uppskattade mig så pass att denne pinkade ner hela min hand, min tröja och mina byxor. Tacksamt!
En person har hjälp mig med namn på småkaninerna som jag hoppas ska glädja ett och annat barn här i sommar. Förslaget är Bill och Bull och plus -an om det är honor. Det blir i så fall Billan och Bullan.
Någon som vet hur man bestämmer kön på kaniner? När är de könsmogna?
Ja tänk att man skulle hamna i sånt här stök och bök. Jag som tidigare inte ens gillat kaniner. Nu måste jag erkänna att de är lite småsöta ändå.
Turturparet till rappisar har inte kuckilurat inne i hundburen. Ibland blir jag lite fundersam om jag inte råkade ta fel tupp. Då är det inte konstigt om äggen uteblir eftersom de i rapphönsens värld är hönorna som väljer partner.
Den ensamma rapphönstuppen som bor bland fasanerna trudeluttar efter kompisar varje dag. Kanske för att han känner sig ensam. Kanske även för att jag norpat hans höna och tvingat ihop henne med tupprivalen. Vem skulle inte protestera då?
Ja, de får ytterligare några dagar på sig. Har det inte hänt nåt så byter jag tupp.
AllmäntSkapad av Hanna tis, juni 17, 2008 22:10:24Eller vad sägs om denna lilla krabat?
Ser ni vad det är?
Jag trodde och hoppades att hannapannas kaninfarm inte skulle bli verklighet, men ack. Visst, mina kaniner är fruktsamma i allra högsta grad.
Krabaten på bilden är död. Den låg utstött och var alldeles kall.
Jag var lite lur på vad som var på gång eftersom honan bäddat med hö i ett hörn i buren. Idag när jag tittade till dem så såg jag en hel stor dunboll av kaninhår på höbädden. I dunbollen fanns minst två krälande smågrisar. Det var varmt där inne så jag skyndade mig att fluffa tillbaka luddet. Hoppas att det bra är två.
Är det någon som vet hur man tar hand om nyfödda kaninungar? Jag har ingen aning!? Jag hoppas att mamma kanin själv kan ta hand om de små liven.
Tänk så det kan bli...
Det har visat sig att en av mina rapphöns är en höna. Jag trodde att jag bara hade tuppar men jag har fått rapphönsägg i voljären. Då begriper man ju att någon av de där skrikande fjäderbollarna är en hon.
Tidigare i veckan såg jag att hönan ruvade. Med lite tur får jag kycklingar.
En kväll, efter det hade regnat, var alla äggen borta. Jag har ingen aning om var de tagit vägen. Min tanke var att hon antingen grävt över dem eller flyttat dem. Men jag har letat, de finns inte.
Kan en råtta bära iväg äggen, eller äter de t o m upp skalet? Eller är det hermelinen? Men har den tagit sig in borde den väl äta upp hönorna istället. Varför är bara rapphönsäggen borta? Fasanäggen finns ju i drivor. Nä jag förstår inte.
Imorgon ska jag plocka ut turturparet och låta dem bo en period i hundarnas transportbur. Där kan de mysa i lugn och ro utan att någon snor deras ägg.
Men det skulle inte förvåna mig att där man vill ha knoddas lyser de med sin frånvaro och där man absolut inte vill ha yngel där ploppar de ut utan minsta besmi.
Men lite småroligt är det allt...
AllmäntSkapad av Hanna ons, juni 11, 2008 22:25:03Mitt första sommarlov som vuxen är nu i sin linda.
Efter ett helt läsår som lärare är det nu dags att smaka på den riktiga godbiten - ferielönen.
Idag har jag satt de sista betygen och städat ur kontoret.
Hur förärar hannapanna den första lediga dagen på hennes första betalda sommarlov? Kanske med sovmorgon? Eller en lång promenad med hundarna? Varför inte läsa en tidning framför brasan nu när det ändå är en hurvig svensk försommar?
Fel fel fel...
Imorgon börjar jag jobba, på mitt andra jobb. Vem kan säga nej till dubbla löner?
Jag ska faktiskt skriva historia som den första kvinnliga plantbasen på Sorsele Övre Allmänningsskog. Det hela kommer sig av att en nära anhörig jobbar bla som plantbas men saknar körkort och skulle behöva ta sig till jobbet. Eftersom jag "bara" är ledig så erbjöd jag mig själv som chaufför under förutsättning att jag får jobba och tjäna lite extra fickpengar. Det handlar ju bara om tre veckor.
Som lön för min egen möda har jag lovat mig själv att alla dessa slantar ska gå raka spåret in på nöjeskontot. Där har jag garanterat inga problem att bränna dem på två röda :-) Eller vad sägs om en kajak, eller 40 rapphöns, eller ett extra lyft med snurran in till popcornparadisets fjäderland, eller varför inte de där Gore Tex byxorna som jag gått och dregglat över.
Det är faktiskt så att jag måste ha världens mest missanpassade kroppsform. Helt seriöst hade jag tänkt anlita en privat skräddare som kan sy upp en hel garderob, 100 % anpassat till hannapannas smaklökar. Men till detta räcker tre veckor på ett hygge inte så långt.
När man är lång och smal så är det inte lätt att hitta ett par byxor som passar. Är de bra i midjan så väntar jag högvatten och ska benlängden räcka till så kan jag lika gärna ansluta mig till skategrabbarna då det stora midjemåttet gör att jag visar halva rumpan.
Går jag över till herrstorlekarna kan jag hitta en och annan byxa bland storlekarna som börjar på 100 och med lite tur så finns det ner till 146. Dessa byxor är sådär i midjan, straaama över höften och har en stor påse där fram som säkert skulle rymma ett kilo eller två. De har verkligen övertro på sina paket de där karlarna.
Hur som helst så droppade jag in på Utebutiken här om dagen några minuter innan stängningsdags. Jag har under några år letat efter ett par vattentäta och andnigsdugliga byxor som tål många turer på fjället och gärna fler än en höst. I Utemagasintes senaste byxtest så fick jag ett tips om ett par som skulle tåla både det ena och det andra. Märket , Tierra, är känd för att göra kläder för långa smala klättrare. Så länge det finns liv finns det hopp.
Tror du inte att jag hittade modellen som var både snygg och slitstark med Gore Tex som andas. Till råga på allt fanns det att beställa med extra långa ben. Kan du fatta, ett par 38:or som når längre ner än knäna!!! Även om jag nästan svimmade när jag såg prislappen så kommer det inte att dröja länge innan dessa är i min ägo.
Nu är matsäcken packad inför morgondagens anletes svett, morgondagens blodskamp med myggen och morgondagens beredskap för hjälp till plantsättarnas dröm om storkovan.
Själv kommer jag att få en vältränad hälsena, en gyllenbryn bondbränna och förhoppningsvis lite slantar till livets förnödenheter...ett par Tierrabyxor.
Alla nöjda och glada 
AllmäntSkapad av Hanna tor, maj 29, 2008 23:23:18Läste ni min krönika som publicerades i Lokaltidningens aprilnummer? Det är en tidning som ges ut i Västerbottens inlandskommuner.
Jag fick en förfrågan, tackade ja och skapade en rubrik som jag ville spåna kring. Tankarna kring rubriken bollade jag med lite olika människor. Tack för era välplacerade returer! Tack även till Bo-Göran för förfrågan.
Här kommer krönikan:
Varför är den vita snön så eftertraktad när gräset är grönare i Stockholm?
Vårvintern med strålande sol från en klarblå himmel, bländande snö och nypistade skidbackar lockar tusentals besökare till fjällvärlden. Vad är det för speciellt med vårvintern som får storstadsborna att bli lantisar för ett tag?
Ljuset, säger många. Vi behöver ljuset!
Som tjej och fast boende i en fjällnära by känner jag mig som ”kärringen mot strömmen”. Alla vill flytta till stan. Varför? Vad finns där som inte finns här?
Närheten, säger många. Vi vill ha nära till allt!
Tjejerna flyttar så fort de får chansen. De föredrar världsvana grabbar i kostym, myggjagare och klackring framför tystlåtna norrlandsgrabbar med skoter, vadderad keps och prilla. Varför drar tjejerna medan grabbarna blir kvar?
Framtiden, säger många. Vi vill nå bästa framtiden!
Utbildning och jobb, hög lön och karriär, utbud och marknad, kultur och kommunikation – faktorer vi vill ha där vi bor. Utrymme och konkurrens, möjlighet och begränsning, trängsel och trivsel, exploaterad och naturlig, anonym och bekant, ren luft och regnigt blask – för och nackdelar med stad och land. Vad väger tyngst?
Hemma, säger många. Huvudsaken vi känner oss hemma!
I fjällbyarna ploppar husen upp som svampar. Det kostas på med spa, panorama och crawfordport för skotern. Stadens lyx och flärd förflyttas norrut. Man kan till och med köpa en caffè latte, delicato och dra kortet i Babs:en. Det man inte har längtar man efter. Varför tar man med sig det man har dit man längtar?
Praktiskt, säger många. Det ska vara praktiskt!
Fjällborna laddar för strömmen. Tystnaden bryts. Fjällvärlden lever upp och förändringen är lika påtaglig som årstidens växling. Bilar trängs och snöröjning är omöjligt. Är plötsligt helt ok att köa två timmar i kassan på fjällboden. Varför bor vi inte i Stockholm?
Kontraster, säger många. Vi älskar kontraster!
Det är nu som vårsolen värmer, nu vårfåglarna sjunger och nu den vita snön sprider ljus.
Passa på, för snart grönskar gräset i Stockholm.
Hanna Holmberg
www.hannaholmberg.se
